Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 1. Finlands upprättande. Riksdagarna 1602-1605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX
ställt åtskilliga andra överläggningsämnen. Med anledning därav
förnyades bland annat beslutet om lagens revision, bestämdes,
att samma mått, mål och vikt skulle användas, och fattades
några beslut, som avsågo att skydda allmogens rätt mot fogdar
och befallningsmän. Bland de yrkanden hertig Karl framställt,
för så vitt han skulle behålla regeringen, hade ett gällt en
förändrad anordning med donationer av kronans jord. Med
anledning därav beslöts, att inga sådana donationer skulle göras
annat än på villkor, att mottagaren eller innehavaren hos varje
ny regent sökte bekräftelse på desamma, att de ej finge
försäljas eller förpantas, innan de varit hembjudna kronan, samt
att de skulle återfalla till henne, om innehavaren frånfölle utan
manliga bröstarvingar. Dylika donationer fingo benämningen
Norrköpings beslutsgods. Slutligen beviljades av de olika
stånden en dryg bevillning för krigets utförande att utgå i tre
års tid under formen av en s. k. månadshjälp. En
ständerdomstol hade under tiden rannsakat och dömt Tord Bonde och
dennes medbrottslingar.
Redan i mars 1605 utlystes en ny riksdag, som följande
månad sammanträdde uti Stockholm. Anledningen uppgavs
vara, att ett »så förskräckligt och ohörligt förräderi blivit
uppenbarat, som aldrig tillförne bland Sveriges män är hört vordet»,
och som bland annat skulle bestått däri, att de uppländska
ryttarna skulle i Livland förledas att skjuta ihjäl konungen och
sedan rymma till fienden. Under sådana förhållanden ville
konungen ej fortfara med regeringen eller låta kröna sig, ty
bättre vore att »bo bland ulvar och björnar» och taga sin föda
var man kunde än bland ett folk, som varken aktade ed eller
tro. En stor ständerdomstol om 250 personer tillsattes. De
anklagade voro Arvid Stålarm, Krister Horn och Hegenskild
Bielke. Stålarm hade 1602 försonat sig med hertig Karl och
därefter, till en början jämte Anders Lennartsson, sedermera
ensam, haft högsta befälet över krigsmakten i Livland. Men
lyckan hade icke följt honom. År 1603 hade Dorpat gått förlorat,
och den 15 september 1604 hade han lidit ett fullständigt nederlag
vid Wittensten. Han fängslades då, överfördes till Sverige och
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
