- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 5. Gustav Vasas söner /
321

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius, Sven Tunberg, Emil Hildebrand With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 1. Finlands upprättande. Riksdagarna 1602-1605

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSDAGARNA 1602—1605

ställdes nu inför ständernas domstol. Han anklagades för att
även efter sin trohetsed till hertig Karl hava underhällit en
förrädisk brevväxling med Hogenskild Bielke och att hava
mottagit ett brev från Sigismund utan att yppa detta.
Bevismaterialet synes hava varit ganska bristfälligt; han dömdes icke dess
mindre till döden, utfördes till avrättsplatsen, men erhöll i sista
stund förskoning från dödsstraffet och fick efter många år sluta
sitt liv i fängelse 1620. Krister Horn, som vid riksdagen i
Linköping fått nåd, anklagades för förrädiska stämplingar och
smädliga yttranden om konungen och konungahuset. Även
han dömdes till döden, men benådades till livet. Den
ryktbaraste bland de anklagade var den gamle Hogenskild Bielke,
som efter riksdagen i Linköping hållits i fängsligt förvar. Han
anklagades nu för att hava velat utrota konung Gustavs avföda,
vållat oenigheten mellan Johan III och hertig Karl och stått den
senare efter liv och välfärd. Som bevis framlades åtskilliga brev
ifrån honom, i vilka visserligen förekommo de hätskaste uttryck
både om konungen och hans gemål, på samma gång som han
kallat de i Linköping avrättade herrarna för martyrer. Han kunde
icke förneka vad han själv hade skrivit, dömdes till döden, och
dödsdomen gick i fullbordan den 3 juni 1605. Hans huvud
uppsattes i en järnkorg på Södertorn.

Vid denna riksdag blevo ständerna omsider färdiga med
den så länge omtalade uppsägelseskriften till konung
Sigismund, som daterades den 17 juni. Tryckta exemplar
kringsändes i landsorterna och försågos med underskrifter och sigill,
varpå det hela tillställdes Sigismund. Skriften, som icke
förråder någon större talang, upptog icke mindre än 26
anklagelsepunkter mot den avsatte konungen. Något hinder förefanns
icke längre för Karl IX att låta kröna sig, ehuru därmed dröjde
ännu över ett år.

Även några andra ärenden hade på riksdagen förekommit.
De sammanhängde huvudsakligen med frågorna om kriget med
Polen och om den på riksdagen i Norrköping beslutade
bevillningen. Det var vid detta tillfälle, som konungen bland annat
föreslog adeln, att dess rusttjänst skulle upphöra på villkor, att

21—201267. Sveriges historia. V.

321

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 08:40:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/5/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free