Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 1. Finlands upprättande. Riksdagarna 1602-1605 - 2. Karl IX och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX
dess bönder underkastades samma skyldigheter som andra, om
någon nöd tillstötte riket. För ständerna tillkännagav konungen
sin avsikt att detta år personligen draga i fält mot fienden och
vidhöll sin föresats trots deras invändningar. Kort före sin
avresa lät han uppsätta ett testamente, åt vilket en större betydelse
tillerkänts, än det förtjänar. Det var här han rentav uppmanade
ständerna att trots arvföreningen i Norrköping efter hans död
taga hertig Johan till konung, om de därtill funne skäl. Men
då Karl IX med livet återkom från sitt fälttåg, lades testamentet
undan och fick aldrig någon laglig giltighet.
2.
KARL IX OCH KYRKAN.
Man torde ej kunna säga, att Karl IX i allmänhet haft några
större litterära eller vetenskapliga intressen. Visserligen anlitade
han själv tryckpressen på ett sätt, som dittills saknat motsvarighet,
men det skedde uteslutande för praktiska syftemål. Hans eget
mest bekanta litterära försök, hans rimkrönika, vittnar ej om
någon större förmåga att röra sig på detta område, och hans
behandling av Uppsala universitet, vid vars återupprättande han
dock medverkat, röjde ej något djupare sinne för vetenskapens
betydelse. Det var blott för en av tidens vetenskaper, men
visserligen för en av de ivrigast idkade, nämligen teologien,
som han visade större intresse. Här var han onekligen
hemmastadd, här uppträdde han även som författare och gjorde det
icke utan förtjänst.
Redan tidigt misstänktes Karl IX för benägenhet för
kalvinismen. En nyare forskning synes dock hava gottgjort, att Karl
i religiöst avseende närmast representerade den äldre svenska
av Melanchtons åskådning starkt influerade uppfattningen. Han
tilltalades ej av den tyska lutherdomens benhårda
dogmatism, och särskilt stöttes hans sunda förnuft av de lutherska
teologernas spekulationer om förhållandet mellan Kristi båda
naturer och av deras nattvardslära. Konkordieformeln liksom
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>