Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 1. Statsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSSKICKET
Erik XIV:s regering för att återinträda i sina hävdvunna
funktioner under den följande tiden. Alla försök att ur detsamma
bilda en fastare regeringskonselj hade under Johan III:s tid
misslyckats på grund, torde man kunna säga, både av dess egen och
konungens obenägenhet för saken. Enskilda rådsherrar följde
visserligen längre eller kortare tid hovet, men någon konsekvens
iakttogs icke därvid, och man finner snart åtskilliga av de
förnämsta på de bekväma posterna som ståthållare och lagmän i
landsorterna. Till sin sammansättning utgjordes rådet under Johan
III:s tid, på ett par snart försvinnande undantag när, av
representanter för högadeln. Huru det under schismen med Johan III
delvis och under schismen med hertig Karl fullständigt upplöstes,
är förut omtalat. Men ett rikets råd ingick alltför mycket som
en faktor i ett lagbundet statsskick i Sverige för att i längden
kunna undvaras, och så skedde rådets återupprättande på
riksdagen 1602. Visserligen hette det i riksdagsbeslutet, att dess
makt ej skulle sträcka sig längre än lagboken sade, d. v. s. till
att råda konungen, men i rådseden upptogs med den följdriktighet,
som alltid utmärkte Karl IX, även den bekanta punkten i
landslagen, att det skulle styrka konungen till all rikets rätt, »att han
må hålla de eder han svurit allmogen och allmogen honom», vad
nu i dessa ord kunde ligga. En viss olikhet i sammansättningen
i jämförelse med äldre tider möter. Kanske av nödtvång, kanske
av fri vilja, finner man Karl IX i detsamma upptaga åtskilliga
representanter för den lägre adeln, t. ex. ur släkterna Ribbing,
Stiernsköld, Lilliehöök, Ulfsparre, Boije och Cruus. Någon
ständig rådkammare eller konselj blev icke heller nu resultatet.
Liksom förut höllos i stället rådsmöten, stundom ganska långvariga,
rådslag avgåvos, i tonen dock vitt skilda från motsvarande under
Johan III:s senare år, och rådet hörde alltjämt till »ständerna».
Men därjämte togos rådsherrarnas tjänst av konungen i anspråk för
en mångfald uppgifter av olika slag på krigsskådeplatsen eller
hemma i Sverige; konungen räknade på att städse hava några vid
sin sida, och det sparades ej på hårda ord eller förebråelser, om
de icke voro honom till lags.
Med hovrådsinstitutionen från 1602 var det måhända meningen
att skapa en fastare konselj vid hovet, men så blev icke fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
