Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 1. Statsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 1560—1611
Hovråden togos ur samma samhällsklass som riksråden, delvis ur
högadelns krets; de användes på samma sätt som dessa för
uppgifter av olika art. Efter hand försvinner skillnaden mellan de
olika slagen av råd; det ser till och med ut, som om hovråden
utan vidare övergått i riksrådens klass, och några nya utnämndes
icke för verklig tjänst. Redan under Karl IX:s tid synes »hovråd»
för övrigt hava blivit en titel, såsom fallet sedermera var under
1600-talet, vilken särskilt gavs åt mera framstående utlänningar
använda i diplomatisk tjänst. Det första hovrådet av detta slag
var måhända den bekante diplomaten Jakob van Dyck (1609).
* *
Karl IX har, som bekant, icke skapat den svenska riksdagen,
men det var han, som tog den i anspråk för statslivets uppgifter
på ett sätt, som blev avgörande för framtiden. Hans uppfattning
av de meniga ständernas rätt och plikt har vid flera föregående
tillfällen berörts, och hans regeringstid är synnerligen rik på
ständermöten. Man räknar under de 33 åren 1561—93 ända till
15 riksdagar eller större ständermöten, under de 18 åren 1594—1611
icke mindre än 16 möten av samma slag. Men därjämte
förekommo under den senare perioden ej sällan landsortsmöten och
smärre ständermöten av växlande sammansättning. Karl IX var
angelägen om att resultaten av ständermötenas verksamhet visade
sig i skriftlig form med bindande underskrifter och sigill. Man har
också från flera av hans riksdagar ett slags kortfattade men
planmässigt uppgjorda protokoll med de växlade skrifterna som
bilagor, och en och annan privat berättelse, i regeln från
prästerligt håll, vittnar om det intresse, varmed dessa möten började
omfattas. S
Riksdagen var en för Sveriges lag okänd institution. Det
är av ett visst intresse att se, huru man försökte att lagliggöra
densamma genom kombination med de representativa former lagen
kände. Ett förslag från högadligt håll gick ut på att allmogen
vid riksdagarna skulle efter rådplägning med lagman,
häradshövdingar och de förnämsta i var lagsaga frambära sin mening genom
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
