- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 5. Gustav Vasas söner /
370

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius, Sven Tunberg, Emil Hildebrand With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 2. Statsförvaltning, rättskipning och statshushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 1560—1611

former hava blivit sammanblandade både till begreppet och i
verkligheten. Så kallad »konungsräfst» anordnades någon gång,
varvid man gärna begagnade sig av marknadstider, men icke
som en ordinarie utan som en extra ordinarie domstol, och man
känner endast några få exempel på »konungsräfst eller landsting»,
hållna av lagmannen på ordinarie tid, såsom vid Eriksmässan i
Uppsala. I stället vände sig de rättssökande ej sällan med
förbigående av mellaninstanserna direkt till konungen själv,
som för övrigt personligen brukade avgöra s. k. högmålssaker.
Oordningen var stor och kunde ej vara annat, så länge
häradshövdingdömen bortgåvos som förläningar, stundom åt fruntimmer,
och sysslorna ej sällan anförtroddes åt s. k. lagläsare, som ofta
voro okunniga personer, och så länge lagmansdömen voro ett
slags prebenden åt riksråden. Man torde hava skäl att anse, att
de lagliga formerna särskilt för den högsta rättskipningen befunno
sig i upplösningstillstånd. Vad man framför allt saknade var
en lagfaren domarekår, som kunde giva fasthet åt det gamla
systemet. Även på detta område gjorde sig visserligen Karl IX:s
ordningssinne gällande, och den ena åtgärden vidtogs efter den
andra för att åstadkomma en förändring, men utan större fram.
gång. Redan 1593 utfärdades en stadga, som föreskrev
iakttagande av rätt instansordning. Den följdes 1598 av en hel
rättegångsordning, enligt vilken rikets råd, alla lagmän,
häradshövdingar, fogdar m. fl. skulle årligen samlas vid Distingen i
Uppsala för att där upptaga och avgöra ordentligt lagvadda saker,
men en sådan föreskrift kunde naturligt nog icke tillämpas. På
riksdagen i Linköping beslöts, att »rättarting» skulle årligen,
sålunda ordinarie, hållas, dels om vintern vid Distingen i Uppsala,
dels om sommaren i Linköping, ettdera eller bådadera, av vissa
tillkallade lagmän, häradshövdingar och andra personer, och
beslutet förnyades på riksdagen i Stockholm 1602; dock skulle
dröjas, tills allmogen komme till bättre förmåga att
underhålla dem, som skulle rannsaka — ett förbehåll som visar, huru
ringa uppfattning ständerna i själva verket hade av de gamla
formernas betydelse. Ett försök har emellertid gjorts (1603) att
tillämpa denna anordning, men upprepades veterligen icke. I
stället utsändes fortfarande liksom förut då och då vissa personer

370

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 08:40:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/5/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free