Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 2. Statsförvaltning, rättskipning och statshushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSHUSHÅLLNING
infört i registraturet. Med dessa krigsvana främlingar kommo
även nya organisatoriska idéer liksom nya titlar. Under Erik
XIV:s tid förefanns en regementsindelning; den försvinner för att
åter upptagas av Karl IX, dock, som det synes, mera tillfälligt
och egentligen blott för det utländska krigsfolket. Överstar hade
förekommit under Erik XIV, och titeln blir vanlig under Karl
IX, dock icke, åtminstone vad det svenska krigsfolket angår,
annat än tillfälligtvis, när behovet särskilt under ett fälttåg
krävde en sammanslutning av de smärre truppförbanden. Under
krigen utövades sedan Johan III:s tid högsta befälet av en
generalfältherre eller generalöverste, en annan person än riksmarsken,
vars uppgifter under hela detta tidevarv voro obestämda.
Fältherren hade som sina närmaste män fältmarskalken, överstar för
rytteri och fotfolk, en överste vaktmästare, en
generalkvartermästare m. fl. Övertog konungen själv befälet, kallades stundom
hans närmaste man för hans generallöjtnant eller rätt och slätt
löjtnant. I övrigt börja nya titlar under Karl IX:s tid bliva
vanliga, t. ex. överstelöjtnant och kapten (i stället för
hövitsman); åtminstone om det utländska krigsfolket börjar
benämningen soldater begagnas.
Den svenska flottan hade under Erik XIV:s tid uppbringats
till en betydande storlek, ända till 40 à 50 större skepp. Men
den följande regeringen blev en förfallets tid. Johan III:s dåliga
affärer nödgade honom att sälja eller bortskänka flera fartyg,
hans systrar fingo nöja sig med sådana i avräkning på sin
brudskatt, och vid hans död funnos endast 3 stora och 5 medelstora
skepp samt 38 småfartyg. Flottan växte åter under Karl IX:s
tid; antalet stora skepp var visserligen detsamma, men de
medelstora bragtes upp till ett antal av 32, som dock året för hans
död var något minskat. Själva skeppsfolket anskaffades
huvudsakligen genom utskrivning men även genom båtsmanshåll i
städerna. Flottans huvudstation var vid Skeppsgården i
Stockholm, vars förvaltning under Karl IX organiserades under en
»holmamiral». Titeln »skeppskapten» blir från slutet av 1500-talet vanlig.
Statshushållningens tillstånd under Johan III:s tid är förut
berört och likaså oordningen inom skatteväsendet, och Karl IX:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
