Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 4. Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 1560—1611
gjorde länge icke åsyftad verkan. Karl IX tillämpade samma
grundsatser och kanske med mera framgång. I hans
furstendöme förbjödos hantverkare att bo inom en mil från städerna,
och som konung ålade han vid ett tillfälle alla hantverkare eller
s. k. »ämbetsmän» i de fyra närmast Jönköping belägna häradena
att ovillkorligen inflytta till staden. Men någon allmän
författning utfärdades icke. Även för skråväsendet intresserade sig
Karl IX och stadfäste många ämbetsskrån särskilt i Stockholm.
Vid Eskilstuna, ehuru ännu icke någon stad, funnos åtskilliga
industriella anläggningar för hans räkning. Där liksom i Arboga
och de närmaste häradena, i Hälsingland och aven annorstädes
idkades fortfarande en livlig vapentillverkning, sålunda även på
landsbygden.
Huvudstaden företedde ej någon kraftigare utveckling under
1500.-talets senare hälft. På riksdagen 1614 påstodo Stockholms
borgare, att ingen av dem ägde något eget skepp, som seglade
på utrikes ort. För stadens byggnadsväsen intresserade sig
Johan III och påbjöd, helt säkert med ringa framgång, nedrivande
av trähus inom dess murar samt förbjöd uppförandet av sådana.
Vid denna tid började dock staden växa ut både på Södermalm
och ännu mera på Norrmalm. Karl IX fann sig till och med
föranlåten att avsöndra den senare som ett särskilt stadssamhälle
med egen jurisdiktion. Där funnos huvudsakligen trähus med
kålgårdar ungefär som ännu i långt senare tider i de bortre
delarna av Östermalm, och det gällde om Stockholm då i
mycket högre grad än på Tegnérs tid, att det låg »mitt i
skogen».
Bland de nya stadsanläggningarna intog Karl IX:s skapelse,
det sedermera s. k. gamla Göteborg, som 1607 fick sina
privilegier, en egenartad ställning. Intresset för Göta älvs mynning,
den enda utfartsvägen väster ut i den tidens Sverige, hade redan
varit livligt på Gustav Vasas tid. Karl IX:s mening var att här
skapa en stor nederlags- och stapelort för handeln på västra
Europa, som han så gott sig göra lät sökte uppmuntra, och det
var hit, som han med öppen blick för vad omständigheterna
krävde inbjöd den holländska koloni, som i ett föregående
kapitel omnämnts, liksom han här ordnade stadens styrelse
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
