Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Låt oss tala om silke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ria i Khotan. Där var Jin Ching, han var lärare vid
lärarhögskolan i Khotan.
- Vi är några stycken som brukar samlas för att diskutera
problem kring Khotans historia. De kan röra sådant som
tolkningen av gamla texter eller nya arkeologiska fynd men de kan
också vara problem kring den sociala situationen och
klasskampen vid sekelskiftet. Jag har läst historia på universitetet och
undervisar också på lärarhögskolan i historia, men de här
diskussionerna har inte direkt med skolan att göra. Vi är
personligen intresserade och har olika erfarenheter och samlas för att
diskutera frågorna. Naturligtvis är detta en politisk uppgift. Det
rör ju kampen om överbyggnaden.
De övriga två delegaterna var Abdur Rahman, en äldre
tekniker vid försöksanstalten för silkesmaskodling och Jo Li-chun
som arbetade på Khotan-distriktets industri- och
trafikavdelning.
- Gott silke kräver goda kokonger, sade Abdur Rahman. Två
ting behövs för goda kokonger; folkets erfarenhet och klimatets
lämplighet. Av dessa två är folkets erfarenhet viktigast.
- Nu har vi i Kina mullbärsträd från Hainan i söder till
Heilungkiang i norr; från Shantung i öster till oss här i Khotan
i väster. Den riktiga silkesmasken kommer från Kina och har
sedan spritts över hela världen.
- I äldsta tider var den vild. Folk samlade kokonger. Sedan
började de bedriva medveten avel. Det var ett stort steg framåt.
Kokongen som vi nu känner den är ingen naturprodukt. Den är
odlad. Vi har funnit kokonger i gravar från den yngre
stenåldern. Redan för femtusen år sedan hade man börjat utnyttja
silkesmasken. Det kan man också se på andra saker; det finns
dekorativa mönster som återgår på silkesmaskens form och
uppträdande. I det kinesiska språket börjar också tecknen för silke
och mullbärsträd uppträda mycket tidigt.
- Centrum var Gula flodens dalgång. Sedan Yangtse-dalen
och Szechuan. Det finns en krönika om en kinesisk prinsessa som
smugglade silkesägg hit på fyrahundratalet under Norra
Wei-dynastien och så började silkesodlingen här, men silket är äldre
hos oss än så. Härifrån spreds silkesodlingen sedan västerut. Si-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
