Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag menar som jag säger — återtog Aristokles.
— Poesiens verid är, om jag ej misstar mig, skönhetens
verid, och — men jag vill ej smickra dig, Aster; jag
dricker din skål. Må du blifva lika god som du är skön!
— Inte annat! Du är då odräglig, Aristokles, med
dina moraler. Imedlertid, herr philosoph, älskar jag
redan det goda alltför mycket för att vilja önska dig
detsamma tillbaka. Skål!
De begge vännerna tömde sina bägare. Simmias lät
sin tomma bägare svänga rundt omkring mellan sina
fingrar och såg på månen. Det var tydligt, att han började
finna sitt sällskap tråkigt.
— Ah, Simmias, — utropade Aristokles — jag märker att
jag är en dålig värd, som låter dig sitta med tom bägare.
Se här, drick, broder, drick! Måtte du en gång bestiga
thronen i poesiens rike!
— Jag beklagar, att jag icke kan önska dig
detsamma inom politikens, emedan det vore att önska republikens
undergång; men må du blifva den förnämste af dem, som
trängas kring statsrodret, och må det lyckas dig att föra
det bräckta skeppet i en tryggare hamn! — Och nu,
godnatt! Aftonkylan börjar blifva alltför kännbar, och
dessutom har jag hemma ett arbete för mig, som . . .
— Som skall öppna dig vägen till diktarthronen —
afbröt honom Aster. — Lycka till, herr skald! Må du
blifva Jika stor som Homerus, så skall det nog icke
ute-blifva, att du också blir lika blind som han! — Och nu
följer jag dig, Simmias. — Godnatt, Aristokles! Morpheus
förläne dig angenäma drömmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
