Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej klandra; derborta liar jag ju bara en hård madrasa på
golfvet. Gå sjelf dit och pröfva, skall du få se hur godt
det är.» Jag trodde, att han skämtade, och förnyade min
begäran. Nej, han höil i och försäkrade, att han låg
alldeles förträffligt, och att han skulle sofva utmärkt godt i
min säng. «Hvad är det för konster? Gå genast, Erik!»
befallde jag nu med hela vigten af mitt allvar. Mpn
föreställ er: han gjorde ej en mine af att stiga opp. Sängen
var tem ligen trång och således alltför obeqväm för två
under en hel natt; ingen fredsmäkling derföre på den vägen:
han måste bort! Men på hvad sätt? «Skulle jag använda
handkraftP» frågade jag mig sjelf. Dock nej! Jag ville
inte blottställa min lärarepersonlighet för något näsvist
motstånd, som dessutom kunde ha gjort utgången oviss. Det
dugde icke. Nej, det enda sättet här och det bästa,
menade jag, vore att väcka hans ambition. Jag steg derföre
stillatigande opp och gick med af värdighet tunga steg
bort till madrassbädden, tänkande: «Hans ambition skall
väckas; han måste ovilkorligen skämmas, när han ser, att
saken tar denna vändning.» När jag kom fram till
Vilhelms bädd, vände jag mig om för att se, hvilken
verkan mitt handlingssätt haft. Men tänk, den besten låg
qvar och hade, blottad på all hederskänsla, beqvämt sträckt
ut hela sin lekamen på den plats, jag lemnat. ((Jaså, inte
ännu», tänkte jag och lade mig, lärare som jag var, på
golfvet hos den sofvande Vilhelm. «Nu måtte han väl ha
vett att resa på sig», sade jag för mig sjelf, lyfte på
huf-vudet och tittade bort åt min säng. Erik, som såg mig
lyfta hufvudet, måtte förmodligen ha tagit det för någon
sorts nickniug, ty han nickade tillbaka och sade: «Godnatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
