Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På Domare, at wränga lag?
På Konungar, at dem förtrycka?
På Hofmän för at laster smycka?
På usla rimmare, som jag?
På Dårhus, Kyrckor, Comedier?
Gillstugor och Academier?
Mon brist uppå alt detta? Nej.
Kanske i deras grofwa seder,
At Menskan röjs med större heder?
Nej se! De skratta nästan ej.
En trög-wäxt ört på jordens yta
War wisdom både förr och nu:
Dock, kan et Grekland billigt skryta;
Må icke Swerge det förtryta?
Dess wisas antal steg, til sju.
En bland dem sägs har altid skrattat
Åt hwad som hänt, åt qwal och brott;
En annan åter ögat mattat,
At gråta öfwer dumt och godt.
Om en af mina Wänner frågar,
Hwem mäst af dessa prisas må?
Jag öppenhjertigt swara wågar;
De woro narrar båda twå.
Alt har sin tid, men dårar strida
Mot ordning, tid och bruk och alt.
Hwad menskligt är, bör menskan lida,
Naturen gråt och skratt befalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
