Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Organisatorisk orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
per timme i ören för jordarbetare.
1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930
190 212 166 128 — — — — — — — —
122
199 233 — — — — — — — —
202 225 166 133 122 138 137 139 143 139 136 _
— — ’ — — — — — — • — — 149 149
211 236 169 150 142 120 127 133 127 133 137 —
192 189 151 118 116 123 — — — — — —
179 201 174 121 117 129 135 — — — — —
— 229 182 125 121 — — — — — — —
— 179 171 124 119 116 126 138 139 139 136 135
— — — — — 107 129 140 149 135 137 —
161 251 — — 129 159 166 166 165 164 170 —
3 Sorsele—Jokkmokk.
4 Jokkmokk—Gällivare.
överläggningar eller ännu mindre på överenskommelser med arbetarna.
Vid början av 1900-talet, sedan även järnvägsbyggnadsarbetarna blivit
organiserade, framkom emellertid i allt bestämdare form krav från
arbetarparten att åtminstone i viss mån få medbestämmanderätt beträffande
anställningsvillkoren, krav, som stundom gingo utöver vad
arbetsledningen ansåg sig kunna gå med på. Så till exempel fordrade arbetarna vid
Bohusbanans anläggning, att arbetstiden skulle nedsättas och att de själva,
åtminstone i fråga om ackordsarbete, skulle få avgöra huru många
timmar per dag de skulle arbeta. Arbetstiden, som under de första 35 åren
av järnvägsbyggandet varit minst 12 timmar per dag, hade därefter
successivt avkortats till den vid Bohusbanan då i regel tillämpade eller 10
timmar. Några generellt gällande, av styrelsen utfärdade bestämmelser
angående arbetstidens längd vid olika arbetsdistrikt funnos icke. Då
arbetsledningen givetvis icke kunde medgiva arbetarna den frihet
angående arbetstidens längd, som de fordrade, igångsatte de organiserade
arbetarna av denna och andra anledningar på sommaren 1908 en strejk vid
samtliga statsbanebyggnader, som varade till mars 1909. Efter
överläggningar med representanter för arbetarna, särskilt långvariga ifråga om
arbetstidens längd samt timlönernas storlek, utfärdade järnvägsstyrelsen
dels gemensamt med telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen »allmänna
bestämmelser» för arbetare vid dessa styrelser underlydande verk, dels
»särskilda bestämmelser», avseende endast arbetarna vid
järnvägsbyggnaderna. De frågor, som avhandlades i de allmänna bestämmelserna,
reglerade bland annat arbetarnas antagning och uppsägning, deras
skyldigheter, arbetstid, avlöningsformer, sjukvård och sjukavlöning samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
