Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 11 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Organisatorisk orientering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstruerade för såväl sido- som bottentippning och lastande ända till 20 kbm
grus mot de gamla vagnarnas 3,5 à 6 kbm. Praktiskt taget sker all
betongblandning numera med maskin, liksom all vattenlänsning vid
grundläggningar utföres med pumpar, drivna av elektro- eller oljemotorer.

4. Första loket som postpaket.

Decauvillemateriel för transport av jord och berg från skärningar
m. m. hade ju börjat användas
redan på 1890-talet, men dels har
därefter dess användning
ytterligare utsträckts, dels ock materielen
gjorts kraftigare. Sålunda har
rälsvikten ökats från 7 kg per m till
10 à 12 kg.

För framtransporterande av
materiel och förnödenheter ävensom
för personbefordran har hästen i
allt större utsträckning ersatts med
automobilen. Detta har dock
nödvändiggjort ett helt annat
byggnadssätt för transportvägarna. Dessa, som förr anlades ytterst primitivt, hava
nu gjorts framkomliga även för ej alltför tung biltrafik. Bredden har gjorts
omkring 3,6 m och vägen försetts med ett tunnare gruslager. Vägarna
underhållas ordentligt under järnvägens byggnadstid. För ett tjugutal år
sedan, då transportvägar av denna typ först började anläggas med tanke
på biltrafik, var kostnaden per m 2:50 à 3:50 kr. men har sedermera
givetvis ökats, särskilt under kristiden, då den ofta steg till mer än det
tredubbla. Under de sistförflutna två decennierna hava sådana vägar
anlagts till en längd av omkring 200 km för en ungefärlig medelkostnad
av 6:50 kr. per m. Sammanlagda byggnadskostnaderna för de efter år
1911 anlagda transportvägarna hava — inberäknat kostnader för
komplettering och underhåll av vägarna under järnvägens byggnadstid —
uppgått till inemot 1 600 000 kr., vartill komma 135 000 kr., som
lämnades såsom bidrag till
byggande av landsväg mellan
Porjus och Jokkmokk. Ett
motiv för det kraftigare
byggnadssättet har även
varit tanken på att
vägarna borde kunna bliva
till framtida gagn för
bygden. Så har också blivit
fallet, i det att desamma
oftast efter banbyggnadens
upphörande indelats till
allmänt underhåll.

5. Grävmaskin och ballastvagnar.

Den ökade
användningen av maskinella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>