Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VIII. Höganäs—Mölle järnväg
- IX. Kävlinge—Sjöbo järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samband med statens övertagande av densamma. I fråga om senare
utförda arbeten må emellertid omnämnas, att vid Mölle under åren 1927
och 1928 stationshuslokalerna utökats och moderniserats samt
spårsystemet utvidgats.
IX. KÄVLINGE—SJÖBO JÄRNVÄG
Koncession beviljades den 1 juli 1898 å järnväg mellan Kävlinge och
Sjöbo och överläts den 11 augusti 1899 å Landskrona—Kävlinge—Sjöbo
järnvägsaktiebolag. Banan öppnades för allmän trafik den 18 februari 1906.
Järnvägen, som, ehuru ej berörande Landskrona, erhöll namnet
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnväg, utgör en fortsättning av tidigare anlagd
järnväg mellan Landskrona och Kävlinge. Anläggningskostnaden för
banan med husbyggnader, rullande materiel, inventarier och förråd var
vid byggnadstidens utgång den 31 december 1908 bokförd till ett belopp
av i runt tal 2 930 000 kr., motsvarande en kostnad per km bana av
omkring 65 000 kr.
Det ekonomiska resultatet av järnvägens drift var allt ifrån dess första
år synnerligen svagt. Riksdagens revisorer framställde år 1922
anmärkning angående järnvägsbolagets uraktlåtenhet att fullgöra inbetalning å
erhållet statslån. Bolaget hade icke heller kunnat efter järnvägens
färdigställande verkställa några nämnvärda förbättringar å banan.
Nettobehållningen måste så gott som i sin helhet disponeras för ränte- och
kapitalavbetalningar å under byggnadstiden upptagna lån hos enskilda. De för
järnvägarna brydsamma åren närmast efter världskriget medförde
ytterligare försämring av järnvägens driftresultat. Slutligen blev ställningen
ohållbar, varför järnvägsbolaget den 31 december 1923 på egen begäran
försattes i konkurs.
Under tiden 1 januari—10 oktober 1924 ombesörjde statens järnvägar
på uppdrag av riksgäldskontoret, såsom varande största fordringsägare,
för konkursboets räkning trafiken å banan, varvid statens järnvägar från
konkursboet erhöll särskild gottgörelse för uppkomna driftförluster. När
järnvägen den 30 augusti 1924 utbjöds till försäljning å exekutiv auktion,
nödgades riksgäldskontoret, för bevakande av till järnvägen utlämnat
statslån jämte räntor, inropa densamma för statsverkets räkning.
Köpeskillingen uppgick till 1 360 000 kr.
Sedan järnvägen sålunda övergått i statens ägo, förordnade Kungl. Maj:t,
dels att järnvägen fr. o. m. den 11 oktober 1924 tills vidare skulle av
järnvägsstyrelsen förvaltas på enklaste och billigaste sätt utan ändring i
den vid järnvägen anställda personalens villkor, dels ock att för
järnvägen dittills gällande taxor m. m. fortfarande skulle tillämpas. Till
fullgörande av detta uppdrag beslöt järnvägsstyrelsen att vidtaga vissa
ändringar och förenklingar i fråga om anläggningen och driften. Bland de
åtgärder, som härutinnan vidtogos, må följande nämnas. Särskild
banförvaltare, direkt underställd distriktschefen i Malmö, förordnades, vissa
stationer förändrades till trafikplatser med banagenter som föreståndare,
telegrafen ersattes med dubbeltrådig bantelefon, vissa godsmagasin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0073.html
