Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 203 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbelastningens ökning och därav föranledda broförstärkningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dränering. Exempelvis må anföras förstärkningen år 1923 av den år 1861
uppförda kulverten invid Sparreholm, bild 163, vars 7,4 m granitvalv befann
sig i dåligt skick med stora öppningar mellan de oregelbundna
valvstenarna. Valvet avtäcktes från jord och stenfyllning samt spolades rent.
Under valvet anordnades en formställning, varefter fogarna dels för hand
och dels med tillhjälp av en vanlig handspruta fylldes med tunnflytande
cementbruk och översidan avjämnades med betong.

I vissa fall har för landfästen
en indirekt förstärkning
åstadkommits genom bortschaktning
av bakomliggande fyllning,
varefter denna ersatts med lättare
sådan, såsom kolaska, eller ock
ytterligare ett brospann inlagts
mellan det då till mellanpelare
ändrade gamla landfästet och ett på
lämpligt avstånd nyuppfört dylikt.

Här ovan omnämnda metoder
att direkt förstärka broar eller
brostöd av stenmaterial genom
cementinjektering och
anbringande av sprutbetong, av statens
järnvägar tillämpade första
gången år 1925, nämligen för
gatuviadukten av armerad betong över
centralbangården i Malmö (bild
169), voro då kända sedan
åtskilliga år tillbaka och hade nått en
god utveckling i Amerika och
Tyskland. Ännu år 1925 hade
emellertid dessa metoder föga kommit
i bruk här i landet, men då de i
tillämpningen visade sig mycket
fördelaktiga och effektiva, hava
de därefter i växande omfattning
anlitats vid statsbanornas
förstärkningsarbeten.

162. Bron över Harrån. Gamla järnbockarna ingjutna i betong.

163. Kulvert invid Sparreholm.

164. Cementinjektering i pelare till bron över Göta kanal vid Motala. I förgrunden blandningskärl för cementbruket, som genom ett såll hälles ned i injektorn.

Cementinjektering avser att med
hjälp av komprimerad luft
injektera eller inpressa cementbruk i
betongkonstruktioner och
stenmurverk ävensom i brokistor,
kasuner, rustbäddar och andra
grundläggningar, så att från
början befintliga eller sedermera
uppkomna hålrum och sprickor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>