Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 202 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbelastningens ökning och därav föranledda broförstärkningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

161. Del av Almedalsviadukten. Främsta järnbocken är ny enkelbock med uppskruvningsanordning.

järnbockar uppburna 10 m plåtbalksspannen förseddes med en ny järnbock
vid varje spannmitt, varvid de förut enkla balkspannen ändrades till
kontinuerliga balkspann på tre stöd. Vid foten av de nya bockarna anbragtes
vertikala skruvar, varmed eventuella sättningar hos grunderna bekvämt
kunna utjämnas, så att riktig anliggning erhålles mot plåtreglarna, bild 161.

En i början av 1900-talet framkommen metod vid förstärkning av äldre
brokonstruktioner av järn är att ingjuta dessa i betong, men vad
statsbanorna beträffar har nämnda förfarande, som kräver goda
grundförhållanden, tillämpats endast i fråga om bropelare, och må som exempel
härpå nämnas bron över Harrån å linjen Östersund—Storlien, år 1929,
bild 162. Metoden är dessutom avsedd att komma till användning vid några
nu planerade broförstärkningar.

Vid direkt förstärkning av broar eller brostöd av stenmaterial har man
som regel närmast inriktat sig på att få murverket i förbättrat skick,
i möjligaste mån massivt samt skyddat mot skador genom väta, frost
och luft.

Beträffande betongkonstruktioner har någon fullständig direkt
förstärkning icke vidtagits före år 1925, då metoderna att utföra dylik genom
cementinjektering och anbringande av sprutbetong började tillämpas vid
statsbanorna, varom närmare meddelas här nedan.

Även vid förstärkning av granitmurverk kommo förenämnda nya
metoder till stor nytta, men de hava icke helt uteslutit sedan gammalt
tillämpade förfaranden, såsom ommurning i större eller mindre omfattning,
ifyllning av cementbruk i öppna fogar och håligheter samt effektiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>