Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska bestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamålet användes tyngsta tillgängliga lokomotiv jämte å bron utlagda
räler, i den omfattning utrymmet medgav. Vidare ställde sig belastning
med räler mycket dyrbar och tidsödande, vilket sistnämnda särskilt var
till olägenhet vid provbelastningar å trafikerade linjer.
Av dessa skäl anskaffades år 1911 två stycken och år 1912 ytterligare
tre stycken s. k. broprovningsvagnar, ett slags 4-axliga cisternvagnar med
endast 1,3 m axelavstånd och 8,2 m längd över buffertarna. Genom
ifyllning eller avtappning av vatten kan med dessa vagnar bekvämt
erhållas en inom vitt skilda gränser variabel belastning. Då cisternen
rymmer 53 kbm och vagnens egen vikt är 29 ton, utgör största möjliga
bruttovikten av en vagn 82 ton, vilket motsvarar axeltryck om 20,5 ton
eller 10 ton per längdmeter.
Den provlast, som kan erhållas medelst broprovningsvagnarna, är
sålunda högst betydande men är ändock ej tillfyllest för att denna
stillastående last alltid skall kunna nå upp till tågbelastningen jämte dess av
tåghastigheten beroende dynamiska inverkan, och detta särskilt sedan
de antagna värdena å sistnämnda inverkan höjts genom 1919 års
belast-ningsföreskrifter. För broar, som konstruerats för 14 tons systemet, äro
broprovningsvagnarna fullt tillräckliga, under det att man med dessa
för broar konstruerade för 18 och 20 tons systemen kan uppnå samma
momentverkan som genom den rörliga tågbelastningen först vid en
spännvidd av minst 30 respektive 60 m. Härvid har förutsatts en
hastighet av 70 km i timmen för tågsystemet med 14 tons lokomotivaxeltryck
samt 100 km i timmen för tågsystemen med 18 eller 20 tons
lokomotivaxeltryck.
För att underlätta cisternvagnarnas fyllande vid de talrika
provbelastningarna av broar över vattenleder begagnas särskilda pumpanordningar.
Första gången någon av broprovningsvagnarna kom till användning var
år 1911 vid provbelastning av den då förstärkta s. k. Almedalsviadukten,
mellan Göteborg och Almedal. År 1912 utnyttjades för första gången
samtidigt alla fem broprovningsvagnarna, nämligen i och för provbelastning
av den då färdigställda nya bron över Ångermanälven vid Forsmo.
Uppfordringshöjden för pumpvattnet utgjorde här ej mindre än cirka 50 m,
den största höjd som ännu förekommit vid dylik provbelastning av broar
inom landet. Broprovningsvagnarna användas givetvis även vid
provbelastning av broar av stenmaterial. Å bild 165 visas provbelastning år
1915 av vägport för Lundavägen i Malmö.
De genom provbelastningen förorsakade nedböjningarna hos en bro
brukade tidigare uppmätas endast genom vanlig avvägning och ibland
med användande av stickmått eller visareanordning av enkel
beskaffenhet (bild 165). I undantagsfall begagnades teodolit, särskilt för mätning
av sidoutböjningar. Vid broar av stor längd ställer sig emellertid
avvägning med tub besvärlig och stundom osäker, varförutom det ofta kan vara
svårt att erhålla fria syftlinjer. Statens järnvägar hava till underlättande
av mätningarna numera anskaffat särskilt för ändamålet konstruerade
mätinstrument, som visa nedböjningarna i förstorad skala. Jämsides med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
