Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- BALLAST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BALLAST
Ballasten vid de svenska statsjärnvägarna utgöres
huvudsakligen av mer eller mindre sandblandat grus. Endast
i mindre omfattning har makadam kommit till
användning för ballastning å själva linjen. Den längsta
makadamiserade sträckan finnes å linjen
Abisko—Riksgränsen, där sådan ballast inlagts på en längd av 27,6
km bana. I övrigt utgör sammanlagda längden av
linjesträckor med makadamballast blott 42,9 km, fördelade på samtliga
distrikt. Däremot användes makadamballast numera i stor utsträckning
i spårväxlar, särskilt i tågspår. Kolaska har kommit till användning som
ballast på enstaka platser med svag grund, där den tack vare sin ringa
vikt erbjuder en fördel, som fått motväga dess olämplighet i övrigt som
ballastmaterial.
Ballasten tarvar ett ständigt underhåll. Genom regn och blåst samt
genom krossning och förorening och av många andra orsaker blir
ballasten småningom försliten och måste kompletteras. Fullt tillförlitliga
och fullständiga uppgifter över de ballastmängder, som under olika år
och på skilda bandelar åtgått för denna komplettering, saknas
visserligen, men efter verkställda beräkningar och uppskattningar kunna
följande approximativa medelsiffror anföras. För perioden 1906—1910
uppgick den uttransporterade ballastmängden till något över 50 kbm per
km banlängd[1] och år. För åren 1911—1916 var medelsiffran drygt 40
kbm och för perioden 1920—1930 inemot 50 kbm per km banlängd och
år. Under de senaste 25 åren torde för komplettering av ballasten å
hela statsbanenätet sålunda hava åtgått en ballastmängd av 40 à 50 kbm
per km och år. Inom de olika distrikten voro variationerna i
ballaståtgången ganska avsevärda, och förbrukningen har i allmänhet varierat
mellan lägst 20 och högst 80 kbm per km och år. Med utgångspunkt
från banlängden vid 1930 års slut, ungefär 7 000 km, och ett ballastbehov
av 40 à 50 kbm per km och år kan den årliga ballastkompletteringen
numera i medeltal beräknas uppgå till omkring 300 000 kbm.
För att säkrare kunna bedöma, huruvida den verkställda
ballastkompletteringen varit tillräcklig på de olika linjesträckorna har under åren
1927—1930 verkställts en allmän undersökning av ballastens
[1] I siffran för banlängden beräknas sträckor med dubbelspår som dubbel banlängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0219.html
