Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 215 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BALLAST

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användning särskilt konstruerade ballastvagnar med mekaniska
tömningsanordningar, rymmande 15 à 20 kbm.

Putsning och justering av ballasten samt ogräsrensning hava sedan
gammalt skett för hand. För att minska de därmed förbundna stora
kostnaderna hava på senare åren maskinella anordningar ävensom kemiska
ämnen kommit till allt
vidsträcktare användning.

De första försöken att medelst
maskinella anordningar få
ballasten fri från ogräs verkställdes
år 1921, då en enkel maskin
härför, monterad å en vanlig öppen
godsvagn, provkördes å
bansträckan Tingstad—Säve. Dessa prov
utföllo icke vidare
tillfredsställande, varför under år 1922 olika
konstruktionsförbättringar
vidtogos, särskilt beträffande
ballastskovlarnas utformande.

173. Ballastjusteringsmaskinen i arbete.

De verkställda proven, som
ursprungligen endast avsett att få bort ogräset i ballasten utanför
slipersändarna, gåvo emellertid vid handen, att, därest åt maskinen gavs
tillräckligt stark konstruktion, densamma skulle kunna få en större och
viktigare användning, nämligen att uppluckra ballastmaterialet och att
justera ballastens profil. Härigenom skulle i möjligaste mån tillvaratagas
i spåret befintlig ballastmängd och sålunda sparas på detta dyrbara
material. Genom att förse ballastskovlarna med särskilda s. k. bankettknivar
skulle man även erhålla möjlighet att samtidigt med ballastjusteringen
nedskära alltför höga banketter, varigenom en bättre dränering av
ballasten åstadkommes.

I syfte att i möjligaste mån tillgodose alla dessa önskemål utarbetades
under år 1923 ritningar till en helt ny maskintyp, litt. Q20, bestående av ett
självständigt fordon med maskineri och manövreringshytt. Denna vagn är
kraftigt dimensionerad för att kunna motstå de stora påkänningar, som
uppstå vid hinder och ojämnheter i ballasten såsom större stenar o. d.

Vagnen framföres av särskilt lokomotiv med en hastighet av cirka 5 km
i timmen. Innan körningen börjas, inställas ballastskovlar och putsvingar
i sidled med hänsyn till den å linjen förekommande ballastprofilen och
sliperslängden. Ballastskovlarna manövreras sedan under tågets gång
från hytten. Sålunda kunna desamma upplyftas vid vägövergångar och
inställas i sidled med hänsyn till förekomsten av större eller mindre
ballastmängd i banan, hinder vid sidan av spåret e. d. De båda
skovlarna kunna manövreras oberoende av varandra. För manövreringen
erfordras endast två man, en på vardera sidan av vagnen.

Ballastjusteringsmaskiner av sistnämnda typ hava iordningställts till
ett antal av 7. Beträffande den senast tillverkade maskinen har införts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>