Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 236 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sliprar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diameter, en maskinvagn med ångpanna, pumpmaskinen för tryckluft och vakuum
samt för oljeinpressning m. m., en oljecisternvagn, rymmande cirka 50 kbm, en
expeditionsvagn, en förrådsvagn och en logementsvagn. Till impregneringsverken
höra dessutom erforderligt antal trallvagnar samt spår och växlar, rörledningar m. m.

192. Impregneringsverk nr 2.

Förutom ovannämnda impregneringsmedel ha vid statens järnvägar
kommit till användning åtskilliga andra preparat för konservering av trä.

I avsikt att söka göra sig oberoende av utländsk vara lät
järnvägsstyrelsen år 1903 utföra försök att använda svensk kolugnstjära och
tjärolja som impregneringsmedel. Dessa försök återupptogos år 1907 och
avslutades år 1908. Ehuru trätjäreprodukter ej så lätt intränga och
fördela sig i träet som kreosotolja, har det dock visat sig, att de givit ett gott
skydd åt det därmed impregnerade virket, men har priset å trätjära lagt
hinder i vägen för allmänt användande. Man tog därför under
övervägande möjligheten att på annan väg ernå en effektiv och på samma
gång billig impregnering, vilket resulterade i utarbetandet av
kresolkalciummetoden. Kresolkalcium är ett vattenlösligt salt, som beredes av
kresol (erhålles som destillat ur stenkolstjära) och kalkmjölk. Därjämte
har på försök använts olika i vatten lösliga fluornatriumhaltiga salter
under benämning triolith och syllit.

I samband med att det nya impregneringsverket år 1911 togs i bruk,
övergick man till att såsom impregneringsmedel i stället för kreosotolja
använda kresolkalcium, och under kristiden användes även triolith.
Sedan år 1922, då kreosotolja åter kunde erhållas till överkomligt pris,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>