Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 305 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Säkerhetsanläggningarnas utveckling under den närmaste tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trots dessa stora kapitalutlägg återstå ännu åtskilliga angelägna arbeten
för utveckling av anordningarna för trafiksäkerheten. Vid flera större och
medelstora stationer, som sakna förreglingsanläggningar, är utförande av
dylika planerat och delvis påbörjat. Förslag till modernare anordningar vid
stationerna i syfte att ernå lättnader och besparingar i trafikarbetet genom
utnyttjande av
förbättrade tekniska hjälpmedel
föreligga alltjämt och nya
uppslag framkomma tid
efter annan. Ändringar i
anläggningarna
nödvändiggöras också i samband
med utvidgningar av
spårsystemen och
omläggningar i trafiken, som
kräva nya tågvägar och
ändrade dispositioner för
spårsystemets
användning. Förbättring av
signalutrustningen genom
införande av ljussignaler
i stället för semaforer
och skivsignaler, särskilt
å de elektrifierade linjerna, och genom ökad användning av
utfartssignaler å stationerna, torde därjämte få räknas till de aktuella spörsmålen för
den närmaste framtiden vad stationerna beträffar.

215. Apparatskåp vid automatisk blockpost med fjärrmanövrerad skiljeväxel vid Göteborg.

I vilken utsträckning automatisk blockering å linjen kan komma att
bliva utnyttjad vid statens järnvägar beror såväl på den förbättring av
driftekonomien som på den ökning i säkerhet, som kan ernås i jämförelse
med det nuvarande, på tåganmälan medelst telegraf och telefon baserade
förfaringssättet. Å vissa sträckor närmast de större städerna, där
fjärrtrafiken framgår å samma spår som en avsevärd lokaltrafik, torde
automatisk blockering innebära stora fördelar för trafikens avveckling genom
att möjliggöra tätare tågföljd och förebygga förseningar. Direkt
utgiftsbesparing ernås även genom minskad bemanning och förenklad skötsel å
stationerna. I den mån hastighet och tågtäthet ökas, torde linjeblockering
säkerligen komma att visa sig nödvändig även å långlinjerna och kan
redan nu, vad de elektrifierade linjerna beträffar, anses utgöra ett aktuellt
behov. Automatiskt signalsystem i en eller annan form torde här hava
sin givna plats, då intet av de manuella systemen kan i samma grad
anpassas till trafikens behov och fylla sin uppgift i säkerhetshänseende utan
att verka betungande för trafikrörelsen.

Huruvida automatiseringen av tågrörelsen i framtiden kommer att
sträcka sig även till överförande av signalindikationerna till lokomotiven
för att vid behov kunna framtvinga tågs stoppande, även om lokföraren
icke skulle iakttaga och åtlyda given stoppsignal, är en fråga, som ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>