Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - PLANTERINGSVÄSENDET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom riklig blomning från tidiga sommaren till sena hösten och uthärda
vintrarna i södra och mellersta Sverige ganska väl. Klängväxter av olika
slag och i synnerhet de självklättrande vildvinen hava använts med god
effekt mot murar och lämpliga väggytor. I Norrland, där de allmänna
klängväxterna ej äro härdiga, begagnas i stället vanlig humle, vilken går
bra till ända uppåt Tornedalen
och växer förvånansvärt hastigt,
så snart sommarvärmen inträder.
Klängväxterna äro särskilt
värdefulla på sådana ställen, där
utrymmet är otillräckligt för annan
plantering. Likaledes hava
amplar med blommande rankväxter
under senare åren med god
dekorativ verkan begagnats vid en del
större stationer. Dylika
anordningar äro dock rätt fordringsfulla
beträffande både växtmaterial och
skötsel och få även med hänsyn
till placeringen och betingelserna
för växternas trivsel användas
med stor urskillning. Till de
nyare inslagen kunna även räknas
anordningar av fältsten samt s. k.
stenpartiväxter i stället för
tidigare använda drivhusväxter vid
stoppbockarna i och invid
banhallarna å en del större stationer.
![]() |
289. Billesholms gruva. |
![]() |
290. Banvaktsstuga å linjen Stehag—Eslöv. |
![]() |
291. Hässleholm. Del av växtdepån. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>