Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - PLANTERINGSVÄSENDET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för översta Norrland är det av största vikt, att växtmaterialet icke
allenast är av härdigaste slag utan även att detsamma
acklimatiserats genom förberedande odling under möjligast liknande
växtbetingelser, som bliva rådande å planteringsorten. Våren kommer sent till de
högnorrländska nejderna, eller, rättare sagt, det hinner sällan bliva
någon vår alls i dessa trakter, enär sommaren under sol och midnattsljus
ofta gör sitt inträde på en gång för att efter en kort tid lika hastigt
försvinna. De nyplanterade växterna behöva därför omedelbart vara
växdugliga för att hinna utvecklas och erhålla erforderlig motståndskraft
för den ofta tidigt infallande höstfrosten och stränga vintern. Genom
dessa odlingsförsök hava ett stort antal kulturväxter funnit rotfäste i
statsbanornas planteringar under långt nordligare breddgrader än vad man
tidigare antagit vara möjligt. Flera av de härdigare parkbuskarna liksom många
fleråriga blomsterväxter och även andra trädgårdsväxter hava sålunda visat sig ganska väl kunna uthärda klimatet till Gällivare och i vissa fall ända upp till Abisko. Björk, rönn och hägg jämte en del videarter äro mest härdiga och ingå därför som huvudpart i planteringarna å mera påfrestande platser. De sättas helst
i täta bestand för att bättre kunna
 |
| 292. Katrineholm. Bostadshus. |
|
| 293. Sparreholm. Banvaktsstuga. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
