Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. De första bilvägsbyggnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppställdes, att vägdistrikten eller andra skulle dels förbinda sig tillhandahålla
erforderlig mark, grus- och stentäkter m. m. och dels, så länge statens
järnvägar uppehölle trafik och ansvarade för underhållet, erlägga ett
årligt underhållsbidrag för såväl helt nybyggda som i anspråk tagna äldre
vägdelar. Med hänsyn till sin framtida karaktär skulle bilvägarna vara
allmänna vägar, öppna och fria för allmän trafik liksom andra
landsvägar inom respektive väghållningsdistrikt.
Det automobilvägsbyggnadsprogram, som sålunda fastställts den 10
november 1916, blev sedermera icke helt fullföljt i fråga om sträckan
Dingle—Hällevadsholm—Bullaren, såsom omtalas längre fram.
De särskilda bestämmelser och villkor, som fastställdes för de först
beslutade vägsträckningarna, blevo vid senare beslut om ytterligare
vägbyggande av samma natur något modifierade. Vägdistriktens åtagande
om fri mark lättades därigenom att Göteborgs och Bohus läns landsting
förband sig gälda en del av kostnaderna.
Bilvägsbyggnadernas administration
Att bilvägsbyggandet i Bohuslän överläts till järnvägsstyrelsen som ett
fristående uppdrag vid sidan av arbetslöshetskommissionens verksamhet,
förklaras av att järnvägsstyrelsen samtidigt tilldelades uppgiften att driva
reguljär automobiltrafik på de vägar, som skulle byggas. Även torde hava
inverkat, att statens järnvägsbyggnader ägde tillgång till viss för
byggnadsarbetenas ledning erforderlig personal ävensom behövlig
arbetsmateriel, då nyligen disponibel från fullföljda, egna byggnadsföretag, närmast
dubbelspårsbyggnaden Göteborg—Alingsås. Arbetsledningen var intill
1 juli 1921 uppdragen åt en arbetschef, som vid sidan av detta uppdrag
hade vissa andra byggnadsarbeten för statens järnvägar sig underställda,
samt en sektionsingenjör jämte nödig kontorspersonal placerad i
Uddevalla. Under sektionsingenjören fördelades den närmaste tillsynen över
arbetena på schaktmästare, som var och en fick sig tilldelat ett
arbetsområde om 5 à 6 km. Från 1 juli 1921 leddes vägarbetena av en
sektionsingenjör, direkt underställd järnvägsstyrelsen.
Byggnadssätt
De tekniska föreskrifter, som av järnvägsstyrelsen fastställdes för
bilvägen Dingle—Hunnebostrand, blevo i huvudsak följda vid samtliga de
kommande bilvägsföretagen, även om på åtskilliga sträckor av de senare
beslutade vägarna enklare byggnadssätt tillämpades, särskilt där vägen
byggdes på äldre vägbana. Dessa tekniska bestämmelser, vilka äro
sammanfattade i tvärsektionsritningarna och blevo utformade efter utländska
mönster, inneburo genomförandet av vissa för vårt land vid den tiden
jämförelsevis nya principer för vägbyggande, främst »skärvlagret»
(bärlagret) och »jordlådan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0425.html
