Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 490 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEKTRISKA LOKOMOTIV OCH MOTORVAGNAR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säkerhetsanordning vid enmansbetjäning på elektriska lokomotiv och
motorvagnar en slags nödurkopplare, s. k. »dead man’s grip», vilken
utgöres av en anordning, som, för den händelse föraren släpper
kontrollerveven, omedelbart avbryter motorströmmen. Denna anordning
åstadkommer således endast, att drivkraften bortkopplas, men någon
bromsning av lokomotivet eller
motorvagnen
åstadkommes ej samtidigt.

Då nu enmansbetjäning,
sedan en hel del
erfarenheter föreligger,
diskuterats i åtskilliga länder, har
den uppfattningen
framkommit, att denna
säkerhetsanordning ej är fullt
tillfredsställande. Det
anses i stället nödvändigt, att
sådan anordning också
skall finnas, som, då
föraren blir otjänstbar, ej
endast åstadkommer avbrott i motorströmmen
utan även bringar bromsen att funktionera, åtminstone efter viss tid eller
viss väg. För ändamålet har använts en anordning, som är så beskaffad,
att, då föraren släpper en knapp på kontrollerveven, motorströmmen
omedelbart avbrytes och efter en viss tid — vanligen inställd till 7
sekunder — bromsning inträder.

399. Drivmotor för elektroloken typ D och U.

Häremot har man invänt, att föraren med anledning härav alltid måste
hålla sin hand på kontrollervevens knapp, således även då fordonet står
stilla på en station. Då han släpper knappen, inträder bromsning, och
står bromshandtaget i laddningsläge, så blåser då även all luften ut ur
lokomotivets huvudluftbehållare.

För att undvika denna olägenhet har en särskild anordning
konstruerats, som bland annat användes i Schweiz. Denna anordning är så
beskaffad, att, då föraren släpper kontrollervevens knapp, avbrytes
motorströmmen på vanligt sätt, men bromsning inträder ej omedelbart utan
först sedan fordonet rört sig en viss väglängd, efter det att knappen
släppts — i Schweiz vanligen inställd till 90 m. Härigenom har man ju
vunnit den fördelen, att, så snart fordonet står stilla, kan föraren släppa
knappen, utan att bromsning inträder. Problemet synes vid första
påseendet därigenom löst på ett lyckligt sätt.

Men granskar man saken närmare, kommer man emellertid till den
uppfattningen, att den sålunda erhållna lösningen är synnerligen osäker.
Man måste ju alltid räkna med, att den drivanordning, som skall
bestämma väglängden, inom vilken bromsningen skall ske, på något vis går
sönder, och då verkar naturligtvis anordningen just på samma sätt, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>