Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 568 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokens underhåll och skötsel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utfärdades. Det hade under årens lopp visat sig, att lokens revisionsbehov
icke är beroende enbart av tiden eller antalet tjänstedagar sedan senaste
revision utan även av tjänstgöringens intensitet. I det år 1919 utgivna
revisionsreglementet bestämdes därför, att antalet efter närmaste
föregående revision eller större maskinreparation genomlupna kilometer
skulle avgöra, när revision skulle
äga rum. För varje loktyp
fastställdes ett visst kilometertal
mellan revisionerna, varierande
mellan 15 000 och 30 000. Härutöver
var föreskrivet, att det fastställda
kilometertalet vid första och andra
revisionen efter fullständig
maskinreparation fick överskridas med
20 respektive 10 procent, men att i
övrigt talen i fråga vore att betrakta som maximisiffror.
Mellan revisionerna skulle vissa närmare
angivna detaljer å loken undersökas, i regel minst en gång i månaden
samt liksom förut gnistsläckareanordning och asklåda var 15:e dag under
den varmare årstiden.

497. Schematisk bild, visande normalt förlopp av underhållsarbetena för ånglok.

Efter hand som loken genom konstruktionsförbättringar och genom
högre kvalitet hos olika slag av material blivit mera driftsäkra, blev det
för flertalet loktyper möjligt att ytterligare öka kilometertalet mellan
revisionerna, så att de i reglementet angivna talen kunde gälla såsom
minimisiffror. Detta har givetvis haft en förmånlig inverkan på den del
av lokens underhållskostnader, som faller på den egentliga linjetjänsten.

Flertalet av de vid en större lokreparation — A-reparation — i
huvudverkstad förekommande arbetena påverkas icke i högre grad av om ett
lok är mer eller mindre slitet — givetvis inom rimliga gränser. Man
eftersträvar därför en ökning av kilometertalet mellan närliggande
A-reparationer såsom ägnad att nedbringa underhållskostnaderna per lokkilometer
och har för detta ändamål i större omfattning än förut utfört
hjulsvarvning jämte ompassning av axellager i samband med revision.

I anslutning till här angivna principer hava nya revisionsföreskrifter[1]
för ångloken tillämpats sedan hösten 1928. Revision av lok i enbart
växlingst jänst har slopats. Tiden för revisions anställande bestämmes enligt
vad ovan anförts efter för olika loktyper fastställda minimikilometertal,
varierande mellan 14 000 och 60 000. Mellan revisionerna utföras å av
sektionsföreståndarna fastställda tider eller kilometerintervall periodiska
undersökningar av diverse detaljer och anordningar, vilka äro av
betydelse för trafiksäkerheten och ångekonomien. Sedan det nya
revisionsreglementet började tillämpas, har medelantalet lokkilometer mellan
närliggande A-reparationer stigit från ungefär 110 000 till 130 000 km. Dessa
siffror avse medeltal för alla utförda A-reparationer, alltså även en del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>