Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv som lokbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde bättre utnyttjas än vid eldning med stycketorv, samtidigt som
eldningsarbetet underlättades. Tillverkningsmetoden utarbetades närmare
i några försöksfabriker, varefter år 1908 en torvpulverfabrik anlades i
Bäck, avsedd för relativt stor tillverkning. Sedan en anordning för
eldning med torvpulver å lok konstruerats och med gott resultat avprovats
vid enskild järnväg, igångsattes försök även vid statens järnvägar. Ett
lok litt. E blev sålunda under år 1914 försett med apparater för
torvpulvereldning. Utförda prov med detta lok utföllo i allt väsentligt
gynnsamt.
Bränslesvårigheterna under kristiden kommo helt naturligt att
aktualisera frågan om torvpulvrets utnyttjande såsom lokbränsle, och det
ansågs att man borde utnyttja situationen för att göra ett försök i stor skala
samt därmed också giva ivrarna för de inhemska bränsletillgångarnas
exploatering ett handtag. Vid 1916 års riksdag framlades sålunda efter
närmare undersökningar en proposition angående anordnande av
torvpulvereldning i större skala å linjen Falköping R—Nässjö. För
ändamålet skulle enligt förslaget inköpas den nära Vislanda järnvägsstation
belägna Hästhagens mosse om 200 hektar, vilken visat sig vara den ur
transportsynpunkt bäst belägna av de — som det vid undersökning visade
sig mot förmodan få — tillräckligt stora mossar, som innehöllo för
torvpulvertillverkning lämpligt torvmaterial. Invid denna mosse skulle
själva torvpulverfabriken anläggas för en beräknad kapacitet av cirka
20 000 ton torvpulver per år. Kostnaderna för anläggningarna,
inberäknat marklösen, utdikning m. m. samt utrustning av 18 lok med
apparater för torvpulvereldning m. m. beräknades till 1,3 milj. kr.
Förslaget bifölls av riksdagen, och uppdrogs sedermera åt A.B. Torv,
Jönköping, att utföra själva fabriksanläggningen samt iordningställa
erforderliga anordningar för torvupptagningen m. m. Fabriken skulle
kontraktsenligt vara färdig den 1 maj 1917. Lokens aptering för
torvpulvereldning utfördes samtidigt. Av olika orsaker uppkomna förseningar hade
till följd, att fabrikationen av torvpulver kunde börja först i februari
1918. Sedan driften med åtskilliga avbrott varit igång till i mitten av
november 1918, visade det sig nödvändigt att utföra en hel del
genomgripande ändringar och kompletteringar av anläggningen, vilka blevo
färdiga först i slutet av år 1920, varefter fabriken övertogs av statens
järnvägar. Även under år 1921 måste en del ändringar genomföras inom
fabriken, men sedan dess har driften i stort sett pågått oavbrutet. På
grund av inträffade prisstegringar efter arbetets påbörjande och
svårigheten att anskaffa lämplig materiel steg den totala anläggningskostnaden
till 1,84 milj. kr.
Då tillverkningen och användningen av torvpulver väl får anses utgöra
ett av de mest allvarliga försök, som hittills blivit gjorda för
torvbränslets tillgodogörande för järnvägsdrift, torde en kortfattad beskrivning av
torvens förädling till torvpulver här vara på sin plats.
För att i största möjliga utsträckning kunna lufttorka torven koncentreras
upptagningen till sommarens förra del och fortgår sålunda i regel från början av maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
