Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redovisning och bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förrådseffekterna, och hava dessa pris därför från nämnda tidpunkt ökats med
en mindre procent. Den del av förrådsomkostnaderna, som anses böra
falla på förrådens handhavande av sådana återlämnade effekter, som
försäljas, kommer däremot att täckas med den vid försäljning av
effekterna uppkommande vinsten. Då någon kreditering av vinsten sålunda
icke längre kommer att äga rum, hava inreverseringspriserna för
kasserade räler och skrot därför avpassats så, att en mindre vinst motsvarande
förrådsomkostnaderna beräknas komma att uppstå vid försäljning av
dessa effekter.
Bokföring. De i förråden lagrade förrådseffekterna hava bokförts till
såväl mängd som värde å distriktens förrådsförvaltarekontor (efter år
1918 å förrådsintendentkontor) ävensom vid huvudverkstaden i Örebro
i en med konto för varje effekt upplagd huvudbok, i vilken mottagningar
och utlämningar införts månadsvis. För detaljbokföring i mängd av i
huvudförråd lagrade förrådseffekter har vid varje sådant förråd förts
lagerbok med konto för varje effekt och med specificering av dessa i
olika modeller eller storlekar. Filialförråden hava redovisat sina effekter
månatligen ävenledes i mängd genom s. k. materialredogörelser.
Huvudboken avslutades varje år, varefter till styrelsen insändes en
förrådsräkenskapsrapport, utgörande ett utdrag av slutsummorna å varje konto
i huvudboken.
Olika modeller och dimensioner av samma effekt sammanfördes
visserligen under ett konto i huvudboken, men bokföringen var dock
ytterligt specificerad, vilket framgår av att antalet vid distriktsförråden förda
varukonton varierade mellan 1 120 och 1 350. Denna specificerade
bokföring krävde givetvis ett betydligt arbete, utan att därigenom någon
större vinst i redovisningens tillförlitlighet eller annan mot arbetet
svarande fördel kunde sägas hava vunnits. Då därtill kom, att den
specificerat förda huvudbokens väsentligaste uppgift, nämligen att ligga till
grund för uträkning av förbrukningspriserna icke längre förelåg, sedan
förrådseffekterna skola förbrukas till det pris, som de ungefärligen
betingat i anskaffning, bestämdes, att förrådseffekterna fr. o. m. år 1924
icke längre skola bokföras till mängd i huvudboken utan endast till värde.
Då det emellertid ansågs önskvärt att fortfarande kunna erhålla
kännedom om värdet av vissa grupper av varor och att för framtiden lättare
kunna finna anledningen till möjligen uppstående värdestegring, ansågs
det icke lämpligt, att samtliga förrådseffekter fördes å ett enda
varukonto, utan blevo de sammanförda i följande tolv varugrupper:
| 1) | Lokomotivbränsle. |
| 2) | Övrigt bränsle. |
| 3) | Räler. |
| 4) | Rälstillbehör. |
| 5) | Sliprar. |
| 6) | Virke alla slag. |
| 7) | Oljor alla slag. |
| 8) | Reservdelar av järn och stål för rullande materiel. |
| 9) | Järn- och stålvaror, som icke hänföras till annan grupp. |
| 10) | Metallvaror. |
| 11) | Skrot och kasserade effekter. |
| 12) | Effekter, som icke hänföras till annan grupp. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
