- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
676

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förrådsbyggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liljeholmen befintliga delen av förrådet hade till huvudsaklig uppgift
att förse därvarande verkstad samt att till tjänsteställen på linjen
tillhandahålla metalleffekter och reservdelar för den rullande materielen.
Det vid dåvarande Stockholms norra station belägna förrådet försåg
tjänsteställena med övriga effekter utom oljor i fat, vilka
distribuerades från oljeupplaget i Värtan. Såväl i Liljeholmen som i Stockholm
måste man med åren fördela förrådseffekterna på flera spridda lokaler,
vilka med tiden blevo allt mera olämpliga och otillräckliga för sitt
ändamål.

Förrådsbyggnaderna och skjulen vid Liljeholmen voro mindre
lämpligt belägna i förhållande till trafikspår och andra tillfartsvägar.
Transporterna ställde sig obekväma och dyra. Som detta skulle komma att
göra sig gällande ännu mera, sedan Liljeholmen efter ibruktagandet av
den nya inf artslinjen till Stockholm blivit säckstation med förbindelse
till Stockholmsstationerna endast över Älvsjö, ansågs, då frågan om den
behövliga förbättringen av förrådslokaler vid distriktet upptogs, att
förrådsverksamheten vid Liljeholmen borde inskränkas till ett filialförråd
för huvudverkstaden[1] och att huvudförrådet för distriktet skulle
centraliseras till Stockholm, varest plats vid Torsgatan invid det gamla förrådet
kunde få disponeras och den på platsen befintliga gamla
verkstadsbyggnaden, i vilken en del av förrådet sedan lång tid varit inrymd, lämpligen
kunde ombyggas till förrådslokal, vilket skedde åren 1926 och 1927.

Det nya förrådshuset är uppfört i två våningar jämte källar- och
vindsvåning med en sammanlagd golvyta av 4 570 kvm. För att giva
byggnaden ett från gatan mera tilltalande utseende är den nordöstra delen
påbyggd med ytterligare tvenne våningar, vilka äro inredda till
kontorslokaler för förrådsintendentens expedition och för förrådsledningen samt
med tvätt- och dagrum för personalen. Byggnaden är uppförd av betong
och tegel och har dragit en kostnad av 720 000 kr.

illustration placeholder
558. Statens järnvägars huvudförråd i Stockholm.


En del av källaren, som endast sträcker sig under icke fullt halva
längden av byggnaden, är apterad till oljerum med ett antal mindre cisterner
för utlämning av diverse oljor i mindre mängder. Utlämning av oljor i
fat sker däremot fortfarande från oljeupplaget i Värtan. För
varutransporter inom förrådet och
från eller till
järnvägsvagn respektive bil
användas s. k.
mekanovagnar, vilka kunna taga 1
tons last. För transporten
av varor mellan
våningarna löper en varuhiss med
2 500 kg bärförmåga, i
vilken nämnda vagnar


[1]
Sedan huvudverkstaden vid
Liljeholmen senare blivit
nedlagd, har förrådet därstädes
helt avvecklats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free