Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 680 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förrådsbyggnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjulringar och andra tyngre
effekter. Kranen, bild 564,
är försedd med magnet
för lyftning av skrot och
med gripskopa för att
kunna lossa och upplasta
kol och koks. Den kan
vidare även användas för
lossning av virke.

564. Lyftkranen och skrotgården vid huvudförrådet.

Till följd av den
koncentrering av förråden,
som vunnits i och med
de i det föregående
omnämnda nya
förrådslokalerna har förrådsarbetet
kunnat bedrivas mera
rationellt och ekonomiskt än förut var möjligt. Omkostnaderna hava
därför genom personalbesparing och minskade transporter kunnat minskas
så mycket, att det i de nya förrådsbyggnaderna nedlagda kapitalet väl
förräntas.

Huvudförrådet vid IV distriktet är främst av hänsyn
till verkstadsdriften förlagt dels till Östersund och dels till Bollnäs.

565. Intriör av huvudförråd i gamla stallarna i Östersund.

För det omedelbart intill verkstaden belägna förrådet i Östersund har
man kunnat inskränka sig till en mindre ökning av lokalutrymmet genom
användande av gamla lokomotivstallar, som blivit fria vid
lokomotivstationens nybyggnad. Sålunda blevo år 1922 två dubbel- och ett enkel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>