Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollossningsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kranarna och kolfickportalerna, bild 572, löpa på två skilda,
bredvid varandra liggande spår, så att kran- och fickportalerna kunna passera
varandra. De å kranportalerna uppbyggda svängkranarna hava höj- och
sänkbara armar. Största utliggningen utanför kajkanten är 8,45 m. Även
dessa kranar hava särskild elektrisk motor för lyftning, svängning och
portalens åkning.
Gripskoporna, som
tillverkades i statens
järnvägars verkstad vid
Liljeholmen, voro lika med
de gripskopor, som vid
den tiden användes för
brokranarna vid Värtan,
rymmande 1,5 ton
stenkol. Kranarnas
lossningsförmåga med dessa
skopor var 36 ton per kran
och timme. Kolfickorna,
som rymma 28 kbm, äro försedda med anordning för tömning såväl
till järnvägsvagnar som till decauvillevagnar.
Tillverknings- och uppsättningskostnaden för kranarna och kolfickorna
samt kostnaden för tre gripskopor uppgick till inalles 98 300 kr.
Ehuru stenkolsimporten över Luleå minskats i hög grad genom att
malmbanan helt elektrifierats, är den dock alltjämt så stor, omkring
30 000 ton årligen, att kolkranarna fortfarande äro erforderliga. För att
i någon mån öka kranarnas kapacitet, som oaktat årliga reparationer
med åren reducerats till endast omkring 30 ton per timme, har därför
under år 1931 inmonterats kraftigare lyftmotorer och anskaffats nya
starkare gripskopor.
 |
| 572. Statens järnvägars kollossningsanordningar å Svartön. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
