Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrifieringen av linjen Kiruna—Riksgränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyda på att störningarna i svagströmsledningarna genom lämpliga
anordningar lätt skulle kunna avlägsnas. I en uppsats i Proceedings of
American Institue of Electrical Engineers oktober 1909 angåvos vissa
anordningar, som borde träffas med hänsyn härtill, och linjen
Kiruna—Riksgränsens fördelningssystem hade utförts enligt där angivet förslag.
Resultatet av de vidtagna åtgärderna å den elektrifierade delen av malmbanan
motsvarade emellertid ej de förväntningar, som ställts på desamma,
varför vid provdriftens början en del åtgärder måste vidtagas för att
erhålla mer tillfredsställande förhållanden för telefon- och
telegraftrafiken, utan att dessa åtgärder dock medförde fullt tillfredsställande resultat.
Mera detaljerade uppgifter angående svagströmsstörningarnas storlek
hade emellertid först under år 1915 blivit offentliggjorda. I Amerika hade
under åren närmast förut efter samarbete mellan telefonbolagens och de
elektrifierade banornas ingenjörer som resultat framkommit, att det
lämpligaste sättet för undvikande av svagströmsstörningar vore, vad
beträffar det elektriska bannätet, att ett fördelningssystem i stil med det
vid malmbanan använda utfördes samt att dessutom anordningar borde
vidtagas, som i möjligaste mån skulle förhindra, att
återledningsströmmen lämnade skenorna.
Utöver ovan angivna åtgärder syntes det emellertid bliva nödvändigt
att även företaga en del andra sådana, särskilt beträffande
svagströmsledningarna, för att på ett tillfredsställande sätt säkerställa telefon- och
telegraftrafiken.
Redan sommaren 1914 hade ett omfattande forskningsarbete igångsatts
för att klarlägga störningsproblemet och utreda vilka åtgärder, som
lämpligen borde vidtagas för att ernå fullt tillfredsställande resultat.
Sedan detta arbete under något mer än ett år framgångsrikt bedrivits,
förelåg ett flertal förslag till åtgärder. Då emellertid dessa även berörde
telegrafverkets intressen, tillsatte järnvägsstyrelsen i samråd med denna
styrelse den 13 december 1915 en kommission för att bestämma vilka
åtgärder, som lämpligen borde vidtagas.
Denna kommission avgav den 28 september 1916 och 27 juni 1918
preliminära utlåtanden och den 30 december 1918 sitt slutliga utlåtande.
Detta utkom från trycket under år 1919. I fortsättningen skall ur detta
utlåtande refereras resultaten av svagströmsundersökningarna och
redogöras för de åtgärder, som vidtagits.
Firmornas kontraktsenliga garanti för underhållskostnader och
energiförbrukning gällde under två år och kunde därefter förlängas att gälla
ytterligare 23 år mot vissa i kontraktet angivna avgifter. Då det
emellertid visade sig, att såväl underhållskostnader som energiförbrukning
understego de garanterade, blevo firmorna år 1917 efter två års drift befriade
från vidare garantiskyldigheter. Järnvägsstyrelsen erhöll därmed också
friare händer att sköta och utvidga anläggningen på sätt, som erfordrades.
Under år 1917 utvidgades elektrifieringsanläggningen att omfatta även
det s. k. sjöspåret och malmbolagets tunnelbangård i Kiruna. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
