Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt elektrifiering av Malmbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och man skulle bättre kunna tillgodogöra sig på skilda håll samlad
erfarenhet. Även i avseende på anläggningens igångsättning och drift skulle
därigenom vinnas betydande fördelar, i det den levererade materielen
kunde mera obundet disponeras på sätt, omständigheterna krävde.
Elektrifieringen av linjen Kiruna—Svartön, som av naturliga skäl måste
utföras med samma strömsystem, som användes för linjen
Kiruna—Riksgränsen, har sålunda blivit utförd genom järnvägsstyrelsens egen försorg,
och arbetet bedrevs så snabbt, som omständigheterna medgåvo.
Den 12 mars 1920 kunde regelbunden elektrisk drift upptagas på linjen
Kiruna—Gällivare. Den elektriska driften utsträcktes sedan under år
1921 den 8 februari till Ripats, den 1 augusti till Kilvo och den 1 oktober
till Nattavaara.
År 1922 utsträcktes den elektriska driften den 20 mars till Boden och
den 21 juni till Svartön. Under år 1923 utsträcktes den elektriska driften
den 10 februari från Gällivare till Malmberget, den 26 mars från
Malmberget till Tingvallskulle samt från Gällivare till Koskullskulle och
slutligen den 31 oktober från Gammelstad till Karlsvikshyttan.
År 1920 upptogos förhandlingar med Norges Statsbaner angående
elektrifiering av linjen Riksgränsen—Narvik, genom vilken elektrifiering
malmtransporten från Kiruna till Narvik i hög grad skulle underlättas.
Förhandlingarna ledde till överenskommelser av den 19 och 29 januari 1921.
Enligt dessa skulle erforderlig elektrisk energi, intill dess ett norskt
kraftverk hunnit iordningställas, levereras från Porjus kraftverk genom
malmbanans överföringsledningar, som för ändamålet skulle utsträckas från
Vassijaure till norska gränsen. Vidare skulle behövliga elektriska
lokomotiv också av svenska statsbanorna ställas till den norska linjens —
Ofotenbanans — förfogande, intill dess elektriska lokomotiv av Norges
Statsbaner hunnit anskaffas. Slutligen träffades också avtal om
svensk-norsk samtrafik å linjen Abisko—Narvik, varigenom de dittillsvarande
svårigheterna genom lokomotivbyte i Riksgränsen skulle bortfalla.
Elektrifieringen av linjen Riksgränsen—Narvik, som utfördes av
Norges Statsbaner till stor del i egen regi, blev driftfärdig den 18 juni
1923. Den 21 juni 1923 ägde slutbesiktning av elektrifieringen av linjen
Kiruna—Narvik rum, och den 10 juli ägde den högtidliga invigningen av
malmbanans och Ofotenbanans elektrifiering rum.
Kostnaden för elektrifieringen av malmbanan uppgår nu till följande
totalbelopp:
| Kraftverksutrustning | kr. | 1 910 000 |
| Överföringsledningar | » | 8 540 000 |
| Transformatorstationer | » | 5 530 000 |
| Kontaktledningar | » | 12 560 000 |
| Ändringar av svagströmsledningar: | ||
| statens järnvägars | » | 550 000 |
| telegrafverkets | » | 830 000 |
| Elektriska lokomotiv, 62 st. | » | 20 250 000 |
| Elektriska motorvagnar, 5 st. | » | 450 000 |
| Summa | kr. | 50 620 000 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
