Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrifieringen av linjen Stockholm—Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som visserligen vore svåra eller omöjliga att omsätta i exakta siffror men
dock med säkerhet uppvägde en icke obetydlig nedgång i kolpriset under
de paritetssiffror, varmed i kalkylerna räknats. Härvid vore i första
rummet att märka, att merkostnaderna vid trafikstegring ökades väsentligt
långsammare vid elektrisk drift än vid ångdrift. Härtill komme den större
hastighet, varmed de elektriskt drivna tågen kunde framföras utan
motsvarande kostnadsökning, vilket medförde ett smidigare avvecklande av
trafikrörelsen och ett bättre utnyttjande av tillgängliga anordningar
ävensom möjlighet att bereda allmänheten snabbare och bättre
tågförbindelser. Banans ökade trafikkapacitet medförde dessutom den fördelen, att
investering av kapital för utvidgningar genom elektrifieringen kunde till
tiden framflyttas. Bland övriga fördelar vore att nämna förbättring i
landets handelsbalans. Anmärkas kunde också, att frågan om elektrifiering
av ångdrivna järnvägar på grund av den elektriska kraftens många
företräden blivit under senare år allt mer aktuell såväl i Amerika som å den
europeiska kontinenten. Styrelsens egen erfarenhet från linjen Luleå—
Riksgränsen gåve också vid handen, att den elektriska driften vore säker,
smidig och ekonomisk samt helt fyllde de på densamma ställda
förväntningarna.
 |
| 616. Södertälje omformarestation, exteriör. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
