Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överföringsanordningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungefär lika. I regel är kontakttrådens höjd över räls överkant 5,6 m. I
tunnlar och en del snögallerier har det emellertid varit nödvändigt att minska
kontakttrådshöjden ända ned till 4,7 m.
Vid varje sektionspunkt finnes anordning för sektionering av
kontaktledningssystemet. Vid malmbanan finnes där också i regel anordnad en
sugtransformator, som inkopplats på här förut angivet sätt.
På toppen av kontaktledningsstolparna har anordnats en
högspänningsledning för leverans av ström till belysning m. m. på stationer och i
banvaktsstugor utefter malmbanan. Denna ledning, som består av två
galvaniserade järntrådar med vardera 20kvmm area, överför 60-periodig
enfasström med 10 000 volts spänning, som inmatas från
transformatorstationerna, där den framställes genom omformning av banström medelst
särskilt för ändamålet anskaffat maskineri. På varje station och i
omedelbar närhet av varje banvaktsstuga är på kontaktledningsstolpe uppsatt
en mindre transformator för nedbringande av spänningen till 2X110 volt,
med vilken spänning denna belysningsström i kabel överföres till
förbrukningsplatsen.
Stockholm — Göteborg. För elektrifieringen av linjen
Stockholm—Göteborg användes, såsom redan nämnts, omformarestationer i
stället för transformatorstationer. Dessa äro beträffande yttre utseende
och inre anordning i det närmaste lika. I omedelbar närhet av dessa
ligga vattenfallsverkets transformatorstationer, dit medelst ledningar,
tillhörande det s. k. Centralblocket, överföres trefasström med 70 000 eller
130 000 volts spänning. I transformatorstationerna nedtransformeras
spänningen till 6 300 volt och införes därefter medelst jordkablar i den
närliggande omformarestationen, där den medelst roterande maskineri
och transformatorer omändras till den för bandriften erforderliga
lågperiodiga enfasströmmen med 16 000 volts spänning. De för ändamålet
använda omformarna bestå vardera av en synkron trefasmotor för 6 300
volt 50 perioder, direktkopplad till en enfasgenerator för 3 000 volt och
16 2/3 perioder, som kan avgiva kontinuerligt 2 400 och maximalt 6 000
kilovoltampére. Båda maskinerna äro anordnade intill varandra med en
gemensam axel, som uppbäres av endast två lager, ett på vardera sidan
om maskinaggregatet. På axeländarna utanför lagren hava de erforderliga
båda magnetmatarna anbringats.
Omformarestationerna i Södertälje och Alingsås äro vardera försedda
med tre sådana omformareaggregat; övriga stationer hava vardera
endast två.
Utefter ena långsidan av maskinsalen finnes ett sidoskepp, där de
enfastransformatorer uppställts, som erfordras för att höja enfasspänningen
från 3 000 till 16 000 volt. Dessa transformatorer äro på 3 000 volts-sidan
direkt inkopplade till var och en sin enfasgenerator utan vare sig
oljeströmbrytare eller annan instrumentering mellankopplad. Efter
sidoskeppets yttre långvägg finnes den erforderliga instrumenteringen för
igångsättning och inkoppling av trefasmotorerna samt för inkoppling av
enfasmaskineriet till 16 000 volts-samlingsskenorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
