Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Energiförbrukningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linjer kunde en ehuruväl jämförelsevis mindre trafikökning konstateras.
På grund härav utfördes under år 1929 också en utredning beträffande
nödvändigheten att eventuellt anskaffa nya ånglokomotiv och verkställa
nyrekrytering av personal, särskilt för maskinavdelningen. Denna
utredning gav till resultat, att redan om några år en betydande
nyanskaffning av ånglokomotiv och nyrekrytering av personal måste äga rum. Då
emellertid en sådan ånglokanskaffning och nyrekrytering ansågs mindre
önskvärd, utfördes också en utredning om lämpligheten av fortsatt
elektrifiering, vilken enligt det uppgjorda år 1920 till statsmakterna
överlämnade programmet närmast borde komma att omfatta linjerna
Järna—Åby—Malmö samt Katrineholm—Åby. Vid denna utrednings
verkställande visade det sig emellertid, att betydande fördelar skulle vinnas, om
samtidigt även linjerna Örebro—Hallsberg—Mjölby, Falköping—Nässjö,
Malmö—Trälleborg och Arlöv—Lomma elektrifierades. Härigenom skulle
nämligen ett slutet system av elektrifierade linjer i förbindelse med den
redan elektrifierade linjen Stockholm—Göteborg erhållas, varigenom det
skulle bliva lättare att på ett fullt ekonomiskt sätt utnyttja såväl
överföringsanläggning som elektriska lokomotiv.
![]() |
633. Varaktighetskurva för belastningen vid linjen Stockholm—Göteborg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>