Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - VI. Nordvästra stambanan och sammanbindningsbanan genom hufvudstaden fullbordas, 1865-1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under året 1869 fullbordades bandelen mellan Kristinehamn och
Karlstad, och sedan återstod af nordvästra stambanan endast sträckan från
sistnämnda ort till Arvika. Efter nya undersökningar genom styrelsen för statens
järnvägsbyggnader hade kostnaden för denna anläggning kunnat nedbringas
med 1/3 milj. rdr genom att en del af denna sträcka lades något sydligare
och förening med Frykensjöarnas vattendrag åstadkoms genom ett särskildt
sidospår. För att möjliggöra denna stambanas förbindelse äfven med
mellersta Klarälfven och därifrån med Filipstads bergslag föreslog
bruksägaren K. Hammarhjelm den förändring i Kungl. Maj:ts proposition till 1869
års riksdag, att det för nämnda sidospår afsedda beloppet å 1/4 miljon af
Kungl. Maj:t i stället skulle kunna användas till understöd åt det bolag, som
kunde bildas för anläggning af en bibana från nordvästra stambanan förbi
Frykensjön till Dejefors vid Klarälfven å den förut ifrågasatta Norumslinjen.
Detta förslag godkändes äfven af riksdagen då den till nordvästra
stambanan beviljade det af Kungl. Maj:t äskade beloppet 3,100,000 rdr. För att
bereda arbetsförtjänst åt den i följd af förnyad missväxt nödlidande
ortsbefolkningen medgaf riksdagen, efter ett inom andra kammaren väckt
förslag, att Kungl. Maj:t skulle äga att af nämnda anslag använda en miljon
redan under det löpande året. Samma skäl, att bereda arbetsförtjänst åt den
genom skördens felslående nödlidande befolkningen, föranledde riksdagen att
på enskild motion bevilja ett statsbidrag på en miljon rdr till den förut som
statsbana yrkade järnvägsanläggningen mellan Nässjö och Oskarshamn,
hvarigenom östkusten vid sistnämnda plats skulle bringas i direkt förbindelse
med västkusten vid Göteborg. Öfriga enskilda framställningar till förmån
vare sig för norra och östra stambanorna eller för enskilda järnvägsanläggningar
lämnades af statsmakterna obeaktade, enär hänsynen till den för
nästa år beräknade statsbristen gjorde det önskligt att så mycket som möjligt
begränsa upplåningen. Förutom anslaget till nordvästra stambanan hade det
nämligen visat sig nödvändigt att begära ett nytt tilläggsanslag till
stationsanläggningen i hufvudstaden. Sistnämnda anslagskraf motiverades därmed,
att trafiken säkerligen skulle komma att erfordra större utrymme vid
hufvudstationen än som beräknats och att ett motsvarande belopp inbesparats
genom den förändrade utstakningen å en del af nordvästra stambanan.
Till stationshuset och banhallen vid Klara sjö anvisades också det äskade
beloppet af 300,000 rdr, hvartill enligt Kungl. Maj:ts förklaring skulle komma
ett motsvarande anslag från den under dess disposition stående handels- och
sjöfartsfonden.
För nordvästra stambanans fullbordan återstod nu ett anslagsbehof på
2,760,000 rdr; detta beviljades af riksdagen 1870, däraf 1,600,000 rdr för
det löpande året, återstoden för 1871. Till bestridande af utgifterna för
järnvägsbyggandet bemyndigades riksgäldskontoret år 1869 att upplåna högst
4 milj. och 1870 att upplägga ett fonderadt lån å högst 40 milj. rdr, bägge
gångerna mot obligationer lydande å svenskt mynt. År 1871 öppnades för
trafik såväl nordvästra stambanan, å hvilken arbetet börjats 1863, som
sammanbindningsbanan genom Stockholm, hvilken påbörjats år 1864. Den
förra, som hade en längd af nära 20 1/2 mil, hade kunnat utföras för en kostnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
