Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - VIII. Storvik-Ånge, Torpshammar-riksgränsen, 1873-1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Näskott), men däremot för uppåtgående stambanan förordade en förändrad
sträckning mellan det några mil norr om Hybo belägna Välje och tvärbanan.
Det nya alternativet, som gick längre västerut, till Ånge, var både kortare,
billigare och ur trafikhänsyn gynnsammare än linjen Välje-Torpshammar
med dess starkt brutna terräng. Å andra sidan hade det norrländska
kustintresset för att vinna tillslutning äfven från inlandets sida visserligen
uppgifvit den tidigare förfäktade östligaste linjen utefter kusten, men i stället
upptagit det så kallade Staaffska förslaget att draga linjen norr om Hybo
närmare den ursprungliga A-linjen genom att från Älfsund lägga den längre
åt väster öfver Johannesfors bruk till någon punkt å tvärbanan vid västra
änden af Stödesjön, sålunda i trakten af Torpshammar. Från Torpshammar
skulle denna linje sedan fortsättas norrut till Håsjö och därifrån ledas åt
nordväst till Dusnäsviken och Näskott. Då linjen Torpshammar-Håsjö
emellertid kunde lika väl anslutas till linjen Hybo-Välje-Torpshammar
som till Hybo-Johannesfors-Torpshammar, ansåg såväl
järnvägsbyggnadsstyrelsen som civilministern sistnämnda alternativ böra lämnas å sido såsom både längre och dyrare, helst som det därmed åsyftade målet att indraga
den rika Dellenbygden i järnvägsnätet lika väl kunde nås genom
Hudiksvallsbanans utdragning till Hybo.
Efter denna reduktion återstodo endast två konkurrerande hufvudlinjer,
den östra, förordad af kustbygden, och den västra, som förfäktades af
inlandet, särskildt Jämtland. Den östra gick från Välje till Torpshammar och
vidare norrut till Håsjö för att därefter ledas åt nordväst till Dusnäsviken
och Näskott. Den västra gick från Välje till Ånge - hvilket då måste
sammanbindas med det österut belägna Torpshammar genom en särskild
bansträcka - och vidare till Gällösund, Östersund och Näskott. Accepterades
nu den östra linjens sträckning öfver Välje, skulle sålunda den oomstridda
bandelen söderifrån ökas med 3 2/5 mil från Hybo till Välje. Då vidare det
västra hufvudalternativet framgick öfver Östersund och det östra kunde
beröra denna stad och efter Bergströms mening äfven borde det, skulle den
oomstridda sträckan på detta håll likaledes tillökas, nämligen med 2 mil
från Näskott till Östersund.
Återstod sedan att för sträckan Välje-Östersund välja emellan det västra
och det östra alternativet. Jämte förmånen att undgå den svåra terrängen
mellan Välje och Torpshammar erbjöd det västra alternativet, med
inberäkning af sträckan Torpshammar-Ånge, äfven företrädena att inbespara 3 3/4
mil i längd och 2 l/3 milj. kr i anläggningskostnad. För östra alternativet
talade emellertid hänsynen till öfre Norrland, i det att denna bana i
framtiden lätt kunde utdragas från Håsjö åt nordöst öfver Indalsälfven till
Sollefteå. Emellertid kunde samma syftemål äfven vinnas med det västra
alternativet genom en järnvägsanläggning från Gällösund till Håsjö till en
längd af 6 mil och en kostnad af 3 3/4 milj. Hela längden och
kostnaden för det västra alternativet med inberäkning af nyssnämnda tillägg samt
bandelen Torpshammar-Ånge skulle uppgå till 25 1/7 mil och nära 15
miljoner kronor mot närmare 23 mil och 13 1/2 milj. för det östra
alternativet. För det högre kostnadsbeloppet af l l/3 milj. kr skulle man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
