Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik / 149 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - VIII. Storvik-Ånge, Torpshammar-riksgränsen, 1873-1881

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samfärdsmöjligheter. Öfre Norrland motarbetade kanhända sitt eget intresse, då
det understödde en linje, som hade mindre utsikter att bära sig och som
därför ej skulle uppmuntra till fortsättning. Från andra håll framhölls den
militära sidan af saken och vikten af en järnvägsanläggning till
Östersundstrakten såsom replipunkt vid Norrlands försvar. Genom tvärbanans afböjning
västerut så långt i norr som vid Håsjö skulle man i själfva verket rubba 1873
års riksdagsbeslut, i det att tvärbanan Trondhjem-Sundsvall blefve ersatt
med en sådan mellan Trondhjem och Sollefteå, hvilket förlängde vägsträckan
mellan de två förstnämnda städerna med 3 1/4 mil.

22. Karta öfver projekterade sträckningar för Norrlands stam- och tvärbana.

På förslag af K. F. Wærn förenade sig första kammaren nästan enhälligt
om det beslut att godkänna Kungl. Maj:ts proposition endast i fråga om
tvärbanans sträckning från Torpshammar till Ånge, Östersund och Näskott.

Ännu ogynnsammare blef utgången inom andra kammaren. Äfven här
klandrades det, att regeringen först i riksdagens elfte timme framlagt en fråga
af större vikt för Norrland än som någonsin förelegat vid ett svenskt
riksmöte, äfven här, att regeringen mera tänkt på en ny mellanriksbana än på en
norrländsk stambana. Kustrepresentanternas bitterhet mot den fallfärdiga
civilministern Bergström, som de ansågo ha korsat deras förhoppningar, tog
sig uttryck i skarpa anföranden af Hälsingestädernas fullmäktig
häradshöfding P. STAAFF, det »Staaffska» järnvägsprojektets speciella målsman. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>