Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - VIII. Storvik-Ånge, Torpshammar-riksgränsen, 1873-1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sundsvall-Östersundsrepresentanten grosshandlaren J. S. AXELL, som att
utskottets förfäktades af Härnösandslandshöfdingen K. TREFFENBERG,
hemmansägaren P. O. HÖRNFELDT från norra Ångermanland och sågverksägaren
G. HÆGGSTRÖM från Västerbottens län.
Sedan det kungliga förslaget redan vid föregående riksdag af första
kammaren antagits med öfverväldigande majoritet och inom den andra fallit på
endast några få röster, kunde utgången emellertid ej vara tvifvelaktig. Inom
första kammaren blef det denna gång antaget med 92 röster mot 28, i den
andra med 112 röster mot 71.
Genom detta beslut fastställdes tvärbanans riktning från Torpshammar
öfver Ånge, Gällösund och Östersund till Näskott och beviljades ett anslag
af 6 milj. kr för år 1877 för fortsättning af såväl denna bana som banan
mellan Storvik och Hybo.
Efter bestämmandet af tvärbanans riktning återstod att fastställa
längdbanans sträckning från Hybo fram till nämnda tvärbana. Af denna sträcka
var, såsom förut är nämndt, stycket Hybo-Välje oomtvistadt. Sedan
genom förnyade undersökningar utrönts, att öfver Ljungans floddal ingen
lämpligare öfvergång kunde utletas än de förut undersökta vid
Torpshammar och Ånge, kunde för sträckan mellan Välje och tvärbanan endast
ifrågakomma de båda alternativen Välje-Torpshammar och Välje-Ånge. Det
förra var en half mil längre och till anläggningskostnad 3/4 miljon dyrare
än det senare och skulle vidare på grund af flera svåra stigningar draga
större trafikkostnader. Det förra förlängde vägen till hufvudstaden från
Östersund med 4 mil, det senare samma väg från Sundsvall med nära 3 mil, men
denna olägenhet betydde mindre för en sjöstad, som under sommartiden
hade sjöförbindelse söderut.
Tänkte man åter på den uppåtgående banans framtida fortsättning norr
om tvärbanan, så hade de undersökningar, som under år 1876 verkställts
rörande en sådan fortsättning från trakten af Ånge upp till Ångermanälfven,
bekräftat möjligheten att för denna sträckning lägga stambanan i en genare
riktning än den förut ifrågasatta öfver Gällösund till Håsjö. Fördelaktigast
af dessa senast undersökta sträckningar ställde sig linjen Bräcke-Ulfsjönäs-Håsjö,
som från sistnämnda plats kunde fortsättas i en redan år 1874
undersökt riktning till Sollefteå. Gentemot den sålunda lagda stambanelinjen
Välje-Ånge-Bräcke-Ulfsjönäs-Håsjö hade man att till jämförelse uppställa
linjen Välje-Torpshammar-Gimån-Håsjö. Den förra var visserligen en
mil längre än den senare, men i stället förkortade den afståndet från öfre
Norrland till Jämtland och Norge med 7 l/2 mil. Då nu såväl styrelsen öfver
statens järnvägsbyggnader som chefen för generalstaben förordade det västra
alternativet, fann regeringen skäligt att för 1877 års riksdag föreslå
antagandet af linjen Hybo-Välje-Ånge.
Vid sidan af de sålunda föreliggande alternativen Hybo-Välje-Ånge och
Hybo-Välje-Torpshammar framkom emellertid oväntadt nog äfven ett tredje
genom återupptagandet af den utaf Gäfleborgs och Västernorrlands läns
landsting ursprungligen påyrkade men sedan uppgifna kustbanan från Hybo till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
