Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - VIII. Storvik-Ånge, Torpshammar-riksgränsen, 1873-1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malungen med öfvergång af Ljungan så långt österut som vid Vattjom och
därifrån norrut till Majaån och Björkå vid Ångermanälfven. Detta skedde
dels genom en underdånig framställning af Västernorrlands läns landsting,
dels genom motion af P. Staaff i andra kammaren. Men detta förslag, som
aldrig blifvit fullständigt undersökt, som afgjordt ogillades af de militära
myndigheterna och som aldrig vunnit starkare tillslutning inom riksdagen,
afstyrktes af statsutskottet, och inom kamrarna rönte det kungliga förslaget
endast ett svagt motstånd af kustintressets gamla förfäktare Staaff,
Malmberg, Hörnfeldt och Hæggström. Såväl utskott som kamrar ansågo
sträckningen Hybo-Välje-Ånge som en gifven följd af föregående riksdags
beslut rörande tvärbanans riktning, hvilket väsentligen bestämts af önskan
att förkorta vägen mellan Trondhjem och Jämtland å ena sidan samt
Stockholm och mellersta Sverige å den andra. Riksdagen biföll sålunda utan
större meningsskiljaktighet det kungliga förslaget att, i samband med
anvisandet af ett anslag på 6 milj. kr för fortsättning af tvär- och längdbanan,
fastställa den senares riktning från Hybo öfver Välje till Ånge.
Sedan de vid 1873 års riksdag beslutade norrländska statsbanorna
omsider blifvit till sin riktning bestämda, återstod endast att bevilja de
återstående erforderliga medlen för deras utförande. Som förut är nämndt hade
redan år 1874 antagits en plan för de erforderliga byggnadsanslagens
beviljande, men denna plan kom ej att i allo vidhållas. För att minska den
framtida drift- och underhållskostnaden och öka trafikförmågan genom
undvikande af förut befintliga starka lutningar och krökningar å en del af dessa
banor godkände Kungl. Maj:t (den 31 dec. 1877) i fråga om linjerna mellan
Bollnäs och Ånge samt mellan Bräcke och Ytterån vissa af
järnvägsbyggnadsstyrelsen föreslagna ändringar i den äldre utstakningen, hvilka medförde
en mils förlängning i våglängden samt en ökning i byggnadskostnaden af
öfver en miljon kr. Ehuru regeringen med vidhållande af 1874 års plan
hos riksdagen år 1878 endast hemställde om ett anslag på 6 miljoner,
föreslog därför statsutskottet, på grund af en af G. Hæggström i andra
kammaren väckt motion, att för år 1878 anvisa ytterligare en miljon såväl för
arbetets påskyndande som för ett bättre utnyttjande af den goda tillgången på
billig arbetskraft. Detta förslag rönte intet motstånd inom första kammaren och
bifölls äfven af den andra trots betydande opposition af kammarens
sparsamhetsvänner. Af de sålunda beviljade 7 miljonerna var dock ett belopp
af 200 000 kr afsedt för uppförande af erforderliga bostäder för
arbetsmanskapet i de ödsliga bygder, som banorna skulle genomgå.
För att godtgöra det direkta järnvägsbyggandet ej mindre nyssnämnda
afdrag än en brist på omkring 1 1/4 milj. kr, som yppat sig vid afslutandet
af räkenskaperna för de redan fullbordade järnvägsbyggena söder om
Storvik, anvisade 1879 års riksdag för samma år ett tilläggsanslag på 1 470 000 kr
och därtill för år 1880 ett byggnadsanslag på 7 miljoner. Detta
förnyade frångående af 1874 års anslagsplan motiverades med angelägenheten
af att redan år 1879 fullborda järnvägen mellan Torpshammar och
Östersund, hvilket skulle i hög grad befordra det återstående byggnadsarbetet
genom att underlätta transporten af arbetsmanskap och materiel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
