- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik /
162

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - IX. Bräcke-Sollefteå, 1881-1886 - X. Långsele-Vännäs-Boden, 1886-1893

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sakkunnigt håll, att staten på dessa bandelar skulle draga jämförelsevis god
trafikinkomst såväl direkt som genom ökad trafik å hufvudlinjen. Därtill
kom önskligheten för staten att ensam äga de norrländska
trafikförhållandena i sin hand för att sålunda undgå konflikter vid samtrafik mellan
offentliga och enskilda järnvägar.

Dessa synpunkter häfdades naturligtvis med ifver af de intresserade
orterna, och regeringen hyste samma uppfattning. Fördenskull fick riksdagen
år 1883 mottaga en kunglig proposition om inköp för statens räkning af
bansträckan Söderhamn-Bergviken samt dess omläggning till bredspårig och
framdragande från Bergviken till Kilafors på uppåtgående stambanan.
Riksdagen antog detta förslag, och den sålunda förvärfvade statsbanan öppnades
i sin fulla utsträckning år 1886 efter att hafva kostat staten ett belopp af
inemot 4 1/4 milj.

År 1884 godkände också riksdagen ett kungligt förslag att inköpa linjen
Sundsvall-Torpshammar och på samma gång ombygga äfven den till
bredspårig, såsom redan af järnvägsbolaget varit tillämnadt. Sistnämnda arbete
fullbordades år 1886; kostnaden för inköp och ombyggnad belöpte sig till
5 1/2 milj.

Likaså beslöts af 1885 års riksdag på Kungl. Maj:ts proposition inköp
af linjen Hudiksvall-Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig och
utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal. Banan fullbordades år 1888,
och hela kostnaden uppgick till cirka 5 miljoner. Medel till de nämnda
baninköpen med åtföljande utvidgningar hade anskaffats genom upplåning.

För att uppmuntra den enskilda byggnadsverksamheten hade utöfver 1881
års femårsanslag åren 1884 och 1886 beviljats låneunderstöd på inalles nära
4 1/2 milj. till utförandet af den så kallade västkustbanan. Därtill kom
sistnämnda år på enskilda motioner ett belopp af 5 miljoner, hvilket på
enahanda villkor som 1881 års anslag ställdes till regeringens disposition för
att under nästföljande femårsperiod användas till låneunderstöd åt enskilda
järnvägsanläggningar.

Det system af statsbanor, som hittills åstadkommits i södra Norrland
och som kostat staten ett belopp af omkring 68 miljoner, betjänade
ifrågavarande landsdel så fullständigt, att med undantag af Härjedalen och norra
Jämtland ingen punkt därstädes befann sig på längre afstånd än 50 km
från järnväg. Återstod nu frågan, om det öfre Norrland var så illa utrustadt
i fråga om hjälpkällor och näringslif eller statens verksamhetskraft på detta
område så uttömd, att Ångermanälfven skulle blifva nordgränsen för svenska
statens järnvägssystem.

X. LÅNGSELE—VÄNNÄS—BODEN (1886–1893).



1881 års riksdags beslut om norra stambanans fortsättande till
Ångermanälfven hade hälsats med mycken tillfredsställelse i öfre Norrland,
emedan det uppfattades som ett löfte om banans blifvande utsträckning till
rikets nordligaste och mest isolerade bygder. Yrkanden i denna riktning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free