Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors
- XII. Gällivare-Riksgränsen, 1897-1901
- XIII. Boden-Morjärv och Morjärv-Lappträsk, 1897-1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på förhållanden, som till det mesta af ingen kunnat förutses. Det begärda
anslaget, 10 407 000 kronor, beviljades, ehuru äfven nu under skarpt
klander öfver det otillfredsställande i vederbörandes beräkningar. Såväl detta
som föregående års anslag till banan i fråga anskaffades genom upplåning.
- Samma år beviljades - med 7 l/2 miljoner - det sedvanliga
femårsanslaget till låneunderstöd åt enskilda järnvägsanläggningar, sedan riksdagen
året förut anvisat ett statslån på 4 795 000 kr för utförandet af en
privatbana mellan Borås och Alfvesta.
Den »politiska» banan Gällivare-Riksgränsen, som efter vidtagna
reduktioner erhållit en längd af 23 (ny)mil, öppnades för allmän trafik i slutet af
år 1902.
XIII. BODEN—MORJÄRV OCH MORJÄRV—LAPPTRÄSK (1897-1906).
Inom andra kammaren hade en gång, på tal om uppåtgående stambanan,
den mening uttalats, att det ej skulle blifva någon varaktig ro, innan man
uppnått Torneälf. Denna förutsägelse skulle snart nog besannas. Sedan
man nått fram till Boden, var det uteslutande Norrbottens län, som var
lokalt intresseradt af frågan, och från detta läns landsting hade också samma
år man uppnådde sagda punkt till Kungl. Maj:t inkommit ansökan att låta
anställa erforderliga undersökningar och därefter aflåta proposition till
riksdagen om banans fortsättning till finska gränsen. Innan tiden blef mogen
för en sådan proposition, kom som vanligt en förtrupp af spridda
motioner som, om de ej uträttade annat, åtminstone tjänade till att bringa frågan
fram på riksdagens bord.
Som skäl för banans fortsättning anfördes, att den skulle genomskära
Råne, Kalix och Torne stora älfdalar med deras bördiga jordmån och
betydande odling, mellan hvilka utbredde sig vidder med rik tillgång på
obrukad jord och stora myrmarker, som jämförelsevis lätt kunde
fruktbargöras genom torrläggning. Härtill kom den politiska nödvändigheten att
utbreda svensk odling bland gränsbygdens finsktalande befolkning och
neutralisera den genom finska stambanans fortsättning från Uleåborg till Torneå
hotande faran att förlora vårt nordligaste handelsområde till landet i öster.
Ehuru järnvägsstyrelsen öppet förklarat, att denna bananläggning icke
kunde väntas bära sig under den närmaste framtiden, så utgingo de
allvarsammaste betänkligheterna icke från sparsamhetssidan utan från den
militära, sådana de anfördes dels i utlåtanden af tillförordnade chefen för
generalstaben, dels af det militära intressets företrädare inom statsrådet och
riksdagen.
Sådant landet kring vår nordöstra gräns dittills tett sig, med vidsträckta
ödemarker, gles befolkning och ringa samfärdsmöjligheter, hade det utgjort
en ur försvarssynpunkt sedt förträfflig gränsbygd, öfver hvilken endast
mindre fiendeskaror kunde ha utsikt att framtränga. Genom en
järnvägsanläggning med åtföljande stegring i befolkning och odling skulle detta
förhållande sålunda förändras, att äfven ett fientligt hufvudanfall från denna sida
möjliggjordes. För att godtgöra denna försämring i våra försvarsförutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0200.html
