Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 1. Perioden 1863-1888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes mig, att derest öfverskott vid trafiken utöfver administrationskostnaderna
uppkommer, detta då må få insättas i Arbetskassan och i motsatt
fall bristen få fyllas från samma kassa. Ändamålet med de mindre delarne
af Statens jernbanor, som nu öppnas, är visserligen att i första hand gagna
trafiken, men derjemte att inöfva den stora personal, som för rörelsens
framtida utveckling på andra delar af stambanorna så småningom erfordras.»
Öfverste Ericson fortfor dock ännu under flera år att, på grund af det
honom den 22 januari 1855 gifna nådiga bemyndigandet, utöfva högsta
ledningen af järnvägsbyggnaderna och trafiken å de öppnade banlinjerna.
Anledningen härtill var åtminstone delvis att söka däri, att Kungl. Maj:t ansett
sig böra, innan frågan om en särskild styrelse för arbetena och trafiken å
statens järnvägar företogs till nådig pröfning, afvakta rikets ständers beslut
i anledning af väckt förslag om inrättande af ett nytt departement för
allmänna arbeten och kommunikationsanstalter. Sedan emellertid nämnda
förslag till följd af beslut å riksdagen 1859–60 förfallit, upptogo rikets
ständer i sin underdåniga skrifvelse den 6 juni 1860 angående anvisande af
medel till fortsättning af statens järnvägsbyggnader berörda fråga till
behandling. Af de från järnvägsbyrån till rikets ständer aflämnade uppgifter,
innefattande en öfversikt af det omfång, till hvilket förvaltningen af statens
järnvägsrörelse dittills utvecklat sig, hade rikets ständer inhämtat, att
sammanlagda summan af bruttoinkomsten af statens järnvägar under året från
oktober 1858 till oktober 1859 utgjort 622 022 rdr 16 öre och utgifterna
under samma tid ett belopp af 524 688 rdr 90 öre, däraf för banans
underhåll 104 302 rdr 13 öre, för trafikafdelningen 194 759 rdr 43 öre, för
maskiner och verkstäder 114 594 rdr 30 öre samt för konsumerade materialier
121 033 rdr. Af den ofvan angifna utgiftssumman utginge 33 694 rdr 56 öre
till aflöning åt tjänstemän, hvilkas löneinkomster bestämdes af chefen för
statens järnvägsbyggnader, och 239 759 rdr 88 öre åt vaktmästare,
banmästare, banvaktare, konduktörer, stationskarlar, lokomotivförare, eldare,
maskinarbetare och extra biträden. För rörelsen å statens järnvägar vore
anställda 64 tjänstemän samt i öfrigt 431 personer.
När nu – yttrade rikets ständer vidare – då de öppnade banorna
endast utgjorde 15 3/4 mil, utgiftssumman redan stege till mer än en half
miljon och inkomstbeloppet öfver 600 000 rdr, så insåges lätt, huru betydlig
denna penningförvaltning med därtill hörande redovisning och kontroll,
äfvensom huru talrik den vid järnvägarna anställda tjänstemanna- och
arbetspersonalen måste blifva, så snart en fyrdubbel sträcka eller några och
sextio mils väg hunnit öppnas till trafik för statens räkning, hvilket borde
antagas skola inträffa, när de arbeten för stambanornas fortsatta utförande
blifvit fullbordade, för hvilka rikets ständer vid riksdagen 1859-60 anslagit
erforderliga medel. Då härtill komme, att förvaltningen af trafiken å statens
järnvägar med rätta vore att anse lika med besörjandet af en industri i
större skala, vid hvilken för inköp och användande af materialier, för
vidmakthållande af banbyggnad, stationshus, verkstäder, maskiner och
rörelsemateriel, äfvensom för vinnande af kännedomen om ständigt fortgående
förbättringar och uppfinningar i dit hörande ämnen, en mångfaldigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
