Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 1. Perioden 1863-1888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgrenad verksamhet vore erforderlig, så visade sig af allt detta angelägenheten,
att för trafiken å statens järnvägar en från järnvägsbyggnadsförvaltningen
afskild styrelse blefve organiserad och å stat uppförd. Rikets ständer
tilltrodde sig likväl icke att bedöma tidpunkten, när särskiljandet af de båda
ifrågavarande förvaltningarna borde verkställas, och anhöllo fördenskull hos
Kungl. Maj:t att, så snart sådant lämpligen kunde ske, förslag till en
öfverstyrelse för trafiken å statens järnvägar jämte aflöningsstat för de till
styrelsen hörande ämbets- och tjänstemän måtte utarbetas och för rikets
ständer framläggas.
En sådan särskild styrelse för statens järnvägstrafik trädde i verksamhet
från och med början af år 1863. Sedan nämligen Kungl. Maj:t den 30
december 1862, på därom gjord underdånig ansökning, i nåder entledigat
öfversten friherre Ericson från hans befattning såsom chef för statens
järnvägsbyggnader, förordnades genom nådigt bref samma dag, att den
myndighet och förvaltning, som dittills utöfvats af bemälda chef, skulle från
och med 1863 års ingång fördelas på två särskilda styrelser, af hvilka den
ena under benämning kungl. styrelsen för statens järnvägstrafik skulle
öfvertaga befattningen med alla de ärenden, som afsåge ordnandet af allmänna
trafiken å stambanorna, i den mån de vore eller blefve färdigbyggda,
vidmakthållandet af banorna jämte därtill hörande byggnader, verkstäder,
materiel m. m. äfvensom uppbörden och förvaltningen af därvid inflytande
medel, hvaremot den andra under benämning kungl. styrelsen öfver statens
järnvägsbyggnader hade att, intill dess annorlunda kunde varda förordnadt,
utöfva högsta ledningen af nybyggnadsarbetena vid statens stambanor och
hvad därmed hade gemenskap samt i följd häraf uppbära och förvalta de
för dessa arbeten anvisade medel.
Beträffande styrelsens för statens järnvägstrafik organisation meddelades
emellertid genom nämnda bref icke några definitiva bestämmelser, utan
förordnades i detta hänseende väsentligen endast följande. Styrelsen skulle
tillsvidare utgöras af en chef för styrelsen under benämning generaldirektör
med ensam beslutanderätt, när han utöfvade sitt ämbete inom styrelsen,
äfvensom af tre intendenter – en för hvart och ett af stambanornas
dåvarande tre hufvuddistrikt – samt en byråchef, med åliggande för intendenterna
att, förutom det befäl och den uppsikt enhvar af dem hade att utöfva
inom sitt distrikt öfver där anställda järnvägstjänstemän, förvaltning,
uppbörd och materiel, tillika å vissa tider i styrelsen sammanträda vid
afgörande därstädes af viktigare angelägenheter, som anginge stambanorna
i deras helhet, trafiken å desamma eller därtill hörande materiel,
hvarvid hvarje intendent borde anmäla de frågor, hvilka han ansåge böra
komma under gemensam pröfning, äfvensom föredraga de ärenden i öfrigt,
som särskildt anginge hans distrikt, och för byråchefen att bereda och i
styrelsen föredraga alla öfriga dit inkommande mål och ärenden, expediera
styrelsens beslut, därvid utgående expeditioner skulle undertecknas af
generaldirektören och kontrasigneras af byråchefen, samt närmast under
generaldirektören vaka däröfver, att de vid styrelsen anställda tjänstemän fullgjorde
sina åligganden. Såväl intendenterna som byråchefen skulle äga rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
