Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utöfvas af styrelsens chef och ledamöter, erfordrades, syntes kommittén
vara tydligt, och då försöket med den centrala inspektionen, hvilket i öfrigt
icke kunde sägas hafva rationellt anordnats, då en och samma tjänsteman
anställdes såsom inspektör vid samtliga afdelningarna, icke utfallit
tillfredsställande, syntes en återgång till det före år 1870 använda systemet, till
äfventyrs mera eller mindre modifieradt, vara den närmast till hands liggande
utvägen. Att finna personer, hvilka vore fullt kompetenta att utöfva en
dylik distriktsvis och ej afdelningsvis anordnad inspektion, torde med de
tillfällen till allsidig utbildning, järnvägsväsendets utveckling medfört, ej
behöfva möta några större svårigheter.
Beträffande den senare gruppen - olägenheter genom centralisationen
af en alltför tung arbetsbörda för styrelsen - vore det uppenbart, att
trycket af en dylik arbetsbörda i många olika afseenden måste hafva en
menlig och hämmande inverkan på verkets förvaltning. Det hopade arbetet
hade sålunda först och främst den naturliga påföljden, att afgörandet af en
del ärenden fördröjdes, och då de ärenden, som hörde till den löpande
tjänsten, ofta vore af den beskaffenhet, att de icke kunde uppskjutas, blefve
det de stora, grundligare utredning kräfvande frågorna, som man nödgades
skjuta åt sidan. Af dessa senare måste åter företrädesvis till behandling
företagas sådana, som utifrån dragits under styrelsens pröfning eller gjorts
till föremål för dess yttrande. Den tid, som styrelsen sedan finge öfrig att
ägna åt de viktiga frågor, hvilkas lösning borde bero på styrelsens eget
initiativ, blefve skäligen knapp. Men inom ett verk sådant som statens
järnvägsförvaltning med dess rörlighet, dess hastiga utveckling och dess nära
samband med det kommersiella lifvets skiftande företeelser vore förmågan
af initiativ hos styrelsen af den allra största betydelse.
Den tryckande arbetsbördan föranledde vidare därtill, att samarbetet
mellan styrelsens ledamöter försvårades. En hvar af öfverdirektörerna vore
så upptagen af sin egen afdelnings ärenden, att han icke hunne följa med
de öfriga afdelningarnas arbeten samt verkets skötsel i dess helhet i den
utsträckning, som önskligt vore och i en förvaltningsgren af så afsevärd
betydelse för såväl statens finanser som för hela landets näringslif blefve
allt nödvändigare, i den mån verkets utveckling gjorde det för chefen
svårare att ensam behärska det hela.
Arbetets hopande framkallade äfven en lätt förklarlig sträfvan hos
styrelsen att skapa så enkla former som möjligt för ärendenas handläggning
och afgörande. Huru riktig i och för sig denna sträfvan än måtte vara
inom ett industriellt verk, kunde den likväl gå för långt, då detta
industriella verk tillika vore en statsinstitution, som skulle stå under offentlig
kontroll och hvars i sakens natur grundade vidsträckta myndighet just gjorde
en dylik kontroll så mycket angelägnare.
Fördelarna af en förändring i den sålunda bestående organisationen
ansåg kommittén ligga i öppen dag. Genom att åt distriktsmyndigheterna
gåfves en starkare organisation och på dem öfverflyttades åtskilliga grupper
af ärenden, hvilka nu vore föremål för styrelsens omedelbara afgörande,
skulle tid och tillfälle beredas styrelsen att mera odeladt ägna sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
