Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna lättnad kunde tänkas åstadkommen på olika sätt. Ett sätt vore att,
med bibehållande i hufvudsak af den bestående ordningen, stärka
arbetskrafterna inom styrelsen genom att antingen öka antalet föredragande eller
ock låta vederbörande föredragande få till sitt förfogande såsom närmaste
män särskilda specialister inom de olika grenarna af afdelningens
förvaltning. Med en dylik anordning läte sig för öfrigt väl förena att till de
dåvarande afdelningsföreståndarna å distrikten öfverflytta en del ärenden af
löpande natur, hvilka mera i följd af gammal häfd än på grund af
systemets fordringar för det dåvarande handlades inom styrelsen. Ett annat
sätt att lätta styrelsens arbetsbörda vore det af kommittén förordade eller
inrättandet af särskilda distriktsförvaltningar, hvilka öfvertoge en mera
afsevärd del af styrelseärendena än nyss antyddes. Hvilkendera utvägen
företrädesvis borde anlitas, kunde med skäl synas tvifvelaktigt. För den förra
talade den omständigheten, att den i viss mån närmare anslöte sig till den
historiska utvecklingen samt att den för ett stort kommunikationsverk så
fördelaktiga enheten i förvaltningen lättare bevarades. Till förmån för den
senare kunde åter anföras, att det i ekonomiskt hänseende så viktiga
samarbetet å linjen därigenom bättre betryggades. Då inom kommittén med
så stor enighet och styrka gjorts gällande, att den senare utvägen borde
anlitas; då i grannländerna, som i fråga om trafikförhållanden vore med
Sverige närmast jämförliga, en dylik decentralisation antingen redan genomförts
eller ock vore på väg att genomföras, och då slutligen organisationsformen,
sådan kommittén i sitt förslag till instruktion närmare angifvit
densamma, syntes reservanterna hufvudsakligen vara en utveckling af den
befintliga t. f. intendentsinstitutionen i syfte att åstadkomma en kraftigare
samverkan å linjen mellan de olika afdelningarnas personal utan att beröfva
styrelsen det inflytande på linjeförvaltningens särskilda grenar, som för
bevarandet af enhet och likformighet samt för betryggande af en jämn och
särskildt i tekniskt hänseende tidsenlig utveckling vore af nöden, hade
reservanterna icke ansett sig böra motsätta sig en organisationsförändring i
den af kommittén angifna riktning.
I det underdåniga utlåtande, som järnvägsstyrelsen den 30 januari 1896
afgaf i anledning af kommitténs förslag, meddelade styrelsen, att af de två
system rörande linjeförvaltningens ledning och öfvervakande, som kunde
sägas kämpa om öfvertaget inom den europeiska järnvägsadministrationen
- centralisations- och decentralisationssystemen - det förra systemet i
allmänhet förordats å den under 1895 års sommar i London hållna
internationella järnvägskongressen, detta särskildt med anledning af hvad från
preussiska regeringens sida gjorts gällande vid den år 1895 genomförda
organisationsförändringen inom den preussiska järnvägsförvaltningen, då den
lägsta förvaltningsinstansen, trafikamten, indrogs och administrationen
fördelades på allenast två instanser, ministeriet och direktionerna. Dock
framhölls vid kongressen, att en viss decentralisation vore nödvändig vid
järnvägar med stor utsträckning. Med erinran hurusom kommittén
ursprungligen tänkt sig anställandet af en särskild tjänsteman såsom distriktschef,
men att kommittén slutligen föreslagit, att distriktschefen tillika skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
