Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Administrativ historik. Af. Öfverdirektören E. O. J. Björklund - I. De olika förvaltningsformerna från upprättandet af särskild trafikförvaltning till närvarande tid - 2. Perioden 1888-närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom kommittén förslaget om de särskilda distriktscheferna falla och enades
i stället om den anordning, som i kommittéförslaget fått sitt uttryck.
Utöfver hvad af kommittén själf anförts till stöd härför hade järnvägsstyrelsen
åberopat bland annat erfarenheter i utlandet, särskildt i Preussen, och
förklarat sig skola hafva på det bestämdaste afstyrkt införandet hos oss af
den distriktsförvaltningsorganisation, som inom kommittén först ifrågasatts.
Ett dylikt åberopande af exempel från utlandet, då det gällde särskilda, här
bestående eller föreslagna organisationsformer, syntes departementschefen
visserligen icke böra tillmätas alltför stor betydelse, enär det på grund af
den mängd olikheter i förhållandena, som i öfrigt förefunnes, måste vara
synnerligen vanskligt att få jämförelsepunkterna fullt riktiga. Departementschefen erkände dock, att hvad styrelsen andragit kunde utgöra ett ytterligare
skäl till de af kommittén framhållna att för det dåvarande i
decentralisationshänseende inskränka sig till det steg, som af kommittén ifrågasatts, men
han ansåge sig på samma gång böra betona, att, om organisationen å ena
sidan, såsom styrelsen antydde, ej skilde sig från den bestående ordningen
i sådan grad, att dess antagande kunde anses komma att, åtminstone
i någon mera afsevärd grad, försvåra en eventuell öfvergång till en
konsekvent genomförd centralisation, den å andra sidan i sig innebure möjlighet
till en mera utsträckt decentralisation, och departementschefens tro vore,
att omständigheterna skulle befinnas komma att med nödvändighet framkalla
en utveckling i denna senare riktning. I hvarje fall medförde kommittéförslaget,
sådant det slutligen formulerats och af järnvägsstyrelsen tillstyrkts,
så stora förutsättningar för uppnåendet af de två önskningsmål, som i
främsta rummet väckt tanken på en organisationsförändring af detta slag,
nämligen en mera ingående inspektion och ett kraftigare samarbete de olika
afdelningarna emellan, att departementschefen icke tvekade att förorda
förslaget. Den inom järnvägsstyrelsen reservationsvis uttalade meningen om
anställande af särskilda trafikdirektörer och förordnande för den lämpligaste
afdelningsföreståndaren att utöfva distriktschefs funktioner kunde han så
mycket mindre biträda, som han vore öfvertygad om riktigheten af
kommitténs uppfattning, att endast genom anställande af en verklig chef den
nödiga enheten och sammanhållningen inom distriktsförvaltningen fullt
uppnåddes, samt kommittén syntes honom hafva anfört fullgiltiga skäl för att
detta chefskap borde tillkomma föreståndaren för förvaltningens hufvudgren
- trafikafdelningen. Reservantens förslag innebure åter ett bibehållande af
den dåvarande anordningen med en t. f. intendent.
I den nådiga proposition, som i ämnet afläts till 1897 års riksdag, föreslogos
vissa ändrade bestämmelser rörande villkoren för personalens vid statens
järnvägar anställning samt grunderna för dess aflöning. Organisationsfrågan
gjordes icke till föremål för riksdagens pröfning i annat hänseende än i hvad
densamma berördes af det aflöningsreglemente, som underställdes riksdagen.
Inom riksdagen väcktes flera motioner i ämnet. En af dessa, af herr
F. V. H. PEGELOW, afsåg hufvudsakligen själfva organisationsfrågan.
Visserligen vore, yttrar motionären, en mycket stark centralisation
teoretiskt genomförd, men i praktiken vore den befogenhet, som tilldelats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
