- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik /
319

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistisk historik. Af Milkontrollören G. A. H. d'Ailly - Öfversikt af trafiken å statens järnvägar samt det ekonomiska resultatet af densamma under åren 1856-1905

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadigt sjunkande frekvens. Med undantag endast för åren 1871, 1878,
1879, 1886 och 1887 företer däremot III klass ett alltjämt ökadt
passagerareantal hvilket sålunda uppnår sitt maximum, 11 834 000, år 1905.

Undersöker man, huru det totala resandeantalet fördelar sig å de olika
klasserna, hvilket tydligast åskådliggöres genom diagram 3, befinnes I klass,
som under statens järnvägars första trafikmånad, december 1856, på grund
af den ringa banlängden och det därför billiga biljettpriset frekventerats af
16,8 % och under år 1857 af 7,2 % af samtliga resande, redan följande år
hafva hyst endast 2,1 %. År 1887 har endast att uppvisa 1 %, och år 1894
kommer ej längre än till 0,2 %, ett procenttal som fr. o. m. år 1899 varit
konstant, ehuru jämväl under denna tid ett genom decimalens afrundning
doldt nedgående fortfarande ägt rum.

År 1905 använde sålunda endast 1 trafikant af 460 I klass. Till den
relativt ringa användningen af I klass medverkar naturligen i hög grad den
omständigheten, att denna klass med undantag för den s. k.
Lapplandsexpressen hittills ej förts af tågen norr om Stockholm.

II klass, som under december 1856 ståtar med 69,2 % och följande år
med 48,8 %, hade efter ytterligare ett år redan nedgått till 19,8 % och kunde
med ett med undantag för första hälften af 1860- och 187O-talen ständigt
sjunkande procenttal år 1905 endast uppvisa 9,2 % eller 1 passagerare af 11.

III klass åter, som under den första trafikmånaden endast användes af
14 % och under år 1857 af 44 % af trafikanterna, hade redan år 1858, eller
det år då trafiken, som dittills hufvudsakligen afsett uppöfvandet af
personalen, egentligen kan anses hafva börjat för allmänhetens räkning, svingat
sig upp till 78,1 % och har sedan under hela perioden ej företett lägre
procenttal än 73,6, hvilket såsom en följd af de goda konjunkturerna inträffade
år 1875, samt uppnådde slutligen år 1905 88,6 % eller med inräknande af
de dit närmast hänförliga trupptransporterna 90,6 %.

På hvarje resande i I klass kom sålunda

i II klass i III klass

1856........................ 4 ......... l
1865........................14 ......... 58
1875........................12 ......... 89
1885........................13 ......... 63
1895........................83 .........424
1905........................42..........408

Tabell 2 med tillhörande diagram 4 och 5 anger den betydelse
landets fyra största städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, hafva
för persontrafiken å statens järnvägar. De för resp. städer angifna talen,
som på grund af järnvägsstatistikens uppställning under senare år ej
kunnat sönderdelas i sådana för afresta och anlända, omfatta sammanlagda
antalet resande, såväl inalles som pr dag, från och till samtliga i resp.
städer belägna stationer vid statens järnvägar.

År 1875, då förutom västra, södra och nordvästra stambanorna äfven
den östra under hela året varit öppnad för trafik och bannätet norrut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free